Bibba­kaf­fe

När­va­ran­de var ar­bets­ta­ga­re vid Väst­ra Ny­lands rädd­nings­verk. Brand­chef Hanna Le­i­no­nen an­län­de för att be­rät­ta om be­red­skap.

Detta dis­ku­te­ra­de vi:

72 tim­mars be­red­skaps­re­kom­men­da­tion

Myn­dig­he­ter­nas be­red­skaps­re­kom­men­da­tio­ner hit­tar du på 72tim­mar.fi. På sidan be­rät­tar man om olika for­mer av be­red­skap, bland annat re­serv­för­råd, elav­brott, till­räck­ligt med vat­ten och om psy­kisk kri­stålig­het. I dis­kus­sio­nen lyf­tes några an­märk­nings­vär­da punk­ter:

· Det är bra att komma ihåg att to­a­let­ter­na inte fun­ge­rar om det är vat­ten­av­brott.

· Många, i syn­ner­het unga, har inte en bat­te­ri­dri­ven radio. Smar­ta ap­pa­ra­ter kan på­ver­kas av stör­ning­ar, bat­te­ri­et kan ta slut och under ett strö­mav­brott kan man inte ladda te­le­fo­nen utan en re­serv­ström­käl­la.

· Det är all­tid bra att ha lite kon­tan­ter med sig ef­tersom bank­au­to­ma­ter­na inte fun­ge­rar vid en kraft­för­sörj­nings­stör­ning och man kan inte nöd­vän­digt­vis be­ta­la med kort i bu­ti­ken.

· Hemma är det bra att ha en brand­filt och/eller brand­släc­ka­re i funk­tions­dug­ligt skick. Med ef­fek­tiv första­hands­släck­ning kan man und­vi­ka stor för­stö­rel­se av egen­dom och per­so­no­lyc­kor. Man ska komma ihåg att re­gel­bun­det grans­ka brand­var­na­rens skick!

· Re­serv­för­råd be­ty­der inte en en­skild låda som man tar fram då det är nöd­vän­digt, ef­tersom ett för­råd som länge läm­nats i för­var kom­mer att gå illa. Re­serv­för­råd be­ty­der egent­li­gen mer att man i skå­pen all­tid har till­räck­ligt med mat för 72 tim­mar för hela fa­mil­jen.

Kom även ihåg att stänga av alla elap­pa­ra­ter då det blir strö­mav­brott! Ett stryk­järn som bli­vit på är en brand­sä­ker­hets­risk om elen slås på igen efter att du gått och lagt dig.

Mer re­kom­men­da­tio­ner för be­red­skap finns på adres­sen suomi.fi/gui­der/be­red­skap. In­ri­kesmi­ni­s­te­ri­et har i höst upp­da­te­rat re­kom­men­da­tio­ner­na för be­red­skap.

Hur ska man kom­mu­ni­ce­ra i kris­si­tu­a­tio­ner så att man inte or­sa­kar onö­dig panik och så att alla nås?

Vid rädd­nings­ver­ket över man på stör­nings­si­tu­a­tio­ner och kom­mu­ni­ka­tion är en del av det. Kom­mu­ni­ka­tio­nen har långa anor och goda verk­sam­hets­mo­del­ler men ju fler ak­tö­rer desto svå­ra­re är en en­het­lig kom­mu­ni­ka­tion.

I si­tu­a­tio­ner där elektro­nis­ka ka­na­ler som t.ex. kom­mu­nens hem­si­dor inte fun­ge­rar har kom­mu­ner­na en egen plan för kris­kom­mu­ni­ka­tion. Många kom­mu­ner har bör­jat främ­ja och ut­veck­la sin plan. I kom­mu­ner­na har man iden­ti­fi­e­rat ett behov vid t.ex. vatten-​ och strö­mav­brott. Kom­mu­ni­ka­tions­ma­te­ri­al för­be­reds till­räck­ligt på för­hand. Alla kom­mer nöd­vän­digt­vis inte från sina hem till de plat­ser där kom­mu­ni­ka­tio­nen finns i tryckt for­mat, så även till detta måste man hitta på en lös­ning. An­vänd­ning­en av en bil med hög­ta­la­re är där­e­mot be­svär­ligt ef­tersom Väst­ra Ny­land är ett brett om­rå­de.

En all­män räds­la bland äldre är räds­lan att bli be­dra­gen. Be­drä­ge­ri med mo­dern tek­nik är med skräm­man­de än ex­em­pel­vis hotet att bli miss­hand­lad ut­om­hus. Att känna igen des­in­for­ma­tion är även ut­ma­nan­de. Det lug­nar att kom­mu­ner och myn­dig­he­ter

kom­mu­ni­ce­rar om att man be­re­der sig för stör­ning­ar, men man måste komma ihåg att det i myn­dig­hets­verk­sam­he­ten även finns sek­re­tess­be­lag­da upp­gif­ter.

Be­folk­nings­skydd

Ifall man i Väst­ra Ny­land bor i ett hög­hus med be­folk­nings­skydd är det ens när­skydd. Väst­ra Ny­land har inte ett li­ka­dant bergs­skydds­nät­verk som Helsing­fors. För de som bor i eg­na­hems­hus finns en an­vis­ning för att ta skydd in­om­hus som hit­tas på spek.fi (Rädd­nings­bran­schens cen­tral­or­ga­ni­sa­tion i Fin­land).

I Fin­land är byg­get av skydd i glo­bal jäm­fö­rel­se på myc­ket bra nivå. Vi har hyf­sat skött om ka­pa­ci­te­ten för be­folk­nings­skydd.

Be­folk­nings­skyd­den ska ha en an­sva­rig skö­ta­re som ska få be­folk­nings­skyd­det i skick inom 72 tim­mar från att be­fall­ning­en gjorts. Rädd­nings­vä­sen­det är inte den aktör som sät­ter be­folk­nings­skyd­den i skick.

Rädd­nings­vä­sen­dets egna webb­si­dor

Rädd­nings­vä­sen­det hit­tar du på pe­lastusto­i­mi.fi/sv. På si­dor­na hit­tar du upp­gif­ter om rädd­nings­vä­sen­det på ditt om­rå­de samt bas­in­for­ma­tion om rädd­nings­vä­sen­dets verk­sam­het. I högra kan­ten av sidan finns en gen­väg till be­red­skaps­an­vis­ning­ar­na, och där finns även en länk till SPEK och till en PDF med ofta ställ­da frå­gor om be­folk­nings­skydd.

An2025-​reformen pre­sen­te­ra­des av Jo­han­na Adelmin-​Inkinen och Petra Fa­gerlund från be­red­nings­grup­pen för sys­sel­sätt­nings­om­rå­det Kyrkslätt-​Vichtis-Sjundeå samt en del av tiden Sjun­deå kom­muns kom­mu­n­ut­veck­lings­di­rek­tör Jytta Poijärvi-​Miikkulainen.

Sys­sel­sätt­nings­om­rå­det i Sjun­deå

Sjun­deå bil­dar ett sys­sel­sätt­nings­om­rå­de med Vich­tis och Kyrkslätt från 1.1.2025.

Sys­sel­sätt­nings­om­rå­dets verk­sam­hets­punkt kom­mer i Sjun­deå i kom­mun­hu­sets aula och kund­träf­far ord­nas i Sjun­deå 1–2 dagar i vec­kan genom tids­bok­ning.

Sjun­deås, Vich­tis och Kyrkslätts sys­sel­sätt­nings­om­rå­de är i ett bra läge, ar­range­mang­en har kom­mit igång bra och verk­sam­he­ten bör­jar smi­digt 1.1.2025.

I bör­jan av året bör­jar fö­re­tags­råd­gi­va­re Satu Ös­ter­berg på hel­tid i Sjun­deå och er­bju­der stöd till ny­e­ta­ble­ra­de fö­re­ta­ga­re.

Man kan läsa mer om sys­sel­sätt­nings­om­rå­dets tjäns­ter och att ordna sys­sel­sätt­nings­tjäns­ter i pre­sen­ta­tio­nen sys­sel­sätt­ning­en ut­ar­be­tat för Bibba­kaf­fet:

Dis­kus­sion upp­stod om föl­jan­de ämnen:

Or­ga­ni­sa­tion:

I sys­sel­sätt­nings­om­rå­det ver­kar en nämnd med be­sluts­fat­ta­re och ak­tö­rer från alla kom­mu­ner. Man fat­tar be­slut om bl.a. eko­no­min.

Kyrkslätt kom­mun ver­kar som ar­bets­krafts­myn­dig­het.

Sys­sel­sätt­nings­om­rå­det har där­till en styr­grupp som be­står av tjäns­te­in­ne­ha­va­re från alla kom­mu­ner. I styr­grup­pen pla­ne­rar man bl.a. det vi­su­el­la ut­tryc­ket.

Kom­mer det ett ge­men­samt sys­sel­sätt­nings­pro­gram? I Kyrkslätt och Sjun­deå finns inte för till­fäl­let gäl­lan­de pro­gram. Jytta tar ären­det till styr­grup­pen.

Hur på­ver­kat änd­ring­en kun­der di­rekt i bör­jan av året och hur in­for­me­rar man om saken?

På tors­dag 2.1.2025 bör­jar den nya per­so­na­len ar­be­ta för sys­sel­sätt­nings­om­rå­det.

När får man råd­giv­ning i Sjun­deå för förs­ta gång­en? Redan i ja­nu­a­ri kan man få råd­giv­ning.

Att an­mä­la sig som ar­bets­sö­kan­de sker fort­sätt­nings­vis via Jobb­mark­na­den, helt som hit­tills.

Sys­sel­sätt­nings­om­rå­dets hem­si­dor finns på Kyrkslätts hem­si­dor, och där styrs Sjun­deås kun­der till Sjun­deå.

Webb­si­dor­nas adress är https://kyrks­latt.fi/ar­bets­kraftstjan­s­ter/ – hur kan man mark­nads­fö­ra så att även Sjun­deå­bor vet att denna tjänst är av­sedd för dem?

Vid års­skif­tet kom­mer tid­nings­an­non­ser om sys­sel­sätt­nings­om­rå­det.

Man in­for­me­rar även om saken på kom­mu­ner­nas webb­si­dor och so­ci­a­la media.

Sam­ar­be­te även med andra sys­sel­sätt­nings­om­rå­den (oro över som ar­bets­sö­kan­de är i olika ställ­ning be­ro­en­de på sys­sel­sätt­nings­om­rå­det?).

Vad änd­ras för Sjun­deås del?

Verk­sam­hets­stäl­len finns i alla kom­mu­ner i sys­sel­sätt­nings­om­rå­de­na och där kan man i den egna hem­or­ten boka en tid till en egen råd­gi­va­re. Nu har man från Sjun­deå ham­nat åka till an­ting­en Lojo, Esbo eller Ra­se­borg.

Sys­sel­sätt­nings­om­rå­det har möj­lig­he­ten att snab­ba­re re­a­ge­ra på för­änd­ring­ar och bätt­re tilläm­pa sig till det egna om­rå­dets in­vå­na­res och ar­bets­gi­vares behov. Då man pla­ne­rar ser­vicesti­gar be­ak­tar man även bätt­re lo­ka­la sär­drag.

Ser­vice­ut­bu­det är kanske inte helt så om­fat­tan­de som nu.

Från Sjun­deås syn­vin­kel en stor för­änd­ring, både inom sys­sel­sätt­nings­tjäns­ter­na som fö­re­tags­råd­giv­ning­en.

Sys­sel­sätt­nings­om­rå­det sam­ar­be­tar mångsidigt med kom­mu­ner­na.

Det är möj­ligt att kom­mu­ner­na själv kunde ordna sys­sel­sätt­nings­tjäns­ter med låg trös­kel. Detta skul­le komma som ett extra tillägg och inte tas ifrån de tjäns­ter väl­färds­om­rå­det ord­nar. ”Ett nytt ar­bets­för­sök”, lönar sig att följa Kom­mun­för­bun­dets sidor.

På kom­man­de även olika pro­jekt gäl­lan­de sys­sel­sätt­ning. Ge­men­samt pro­jekt mel­lan kom­mu­ner och sys­sel­sätt­nings­om­rå­det, pro­jek­tan­sök­ning­ar kom­mer och går. Även för­e­ning­ar in­tres­se­ra­de av att delta i pro­jekt.

Kun­der­na delas en­ligt ser­vice­be­hov och målet är att får kun­der i rätt tid till de tjäns­ter de be­hö­ver.

Satu Ös­ter­berg pre­sen­te­rar sig 

På hös­tens förs­ta bibba­kaf­fe fick vi besök av Satu Ös­ter­berg som bör­jat som fö­re­tags­råd­gi­va­re i Sjun­deå i april. Trots att hon of­fi­ci­ellt är Vich­tis kom­muns ar­bets­ta­ga­re ar­be­tar hon 75 % i Sjun­deå. Hon har ver­kat som fö­re­tags­råd­gi­va­re i över 10 år. Ny­fö­re­tags­råd­giv­ning är Kiwa-​certifierat och dess kva­li­tet grans­kas med ex­tern au­di­te­ring, det vill säga gransk­ning­ar. Cer­ti­fi­ka­tet ga­ran­te­rar att kva­li­te­ten på ser­vicen till kom­mu­nin­vå­nar­nas har hög nivå.

Fö­re­tags­tjäns­ter­na om­fat­tar råd­giv­ning för att grund fö­re­tag samt fö­re­tags­ut­veck­ling. I hu­vud­sak om­fat­tar fö­re­tags­råd­giv­ning ut­ar­be­tan­de av eko­no­mis­ka be­räk­ning­ar för att ut­re­da lön­sam­het eller för­bätt­ring, eller som t.ex. stöd för fram­ti­da pla­ner. Det mest po­pu­lä­ra ämnet då man bokar tid är råd­giv­ning för start­peng och ut­ar­be­tan­de av en plan för af­färs­verk­sam­he­ten. Ofta ber man även om råd gäl­lan­de pris­sätt­ning, mark­nads­fö­ring, att an­sö­ka om fö­re­tags­stöd, fi­nan­sie­ring, att an­stäl­la en ny ar­bets­ta­ga­re samt im­ma­te­ri­el­la rät­tig­he­ter, det vill säga t.ex. att re­gi­stre­ra ett va­ru­mär­ke. Fö­re­tags­råd­giv­ning­en be­ak­tar även per­so­nens lämp­lig­het som fö­re­ta­ga­re, samt per­so­nens livs­si­tu­a­tion. Via fö­re­tags­råd­giv­ning­en kan man även be om hjälp med t.ex. orken. Ibland är det klo­kast att av­slu­ta fö­re­tags­verk­sam­he­ten och även i dessa si­tu­a­tio­ner kan man be om råd av kom­mu­nens fö­re­tags­råd­giv­ning.

Via fö­re­tags­råd­giv­ning­en kan man skapa ett FO-​nummer för ett nytt fö­re­tag. Man kan även be råd­giv­ning­en om gra­tis an­vänd­ning av de all­män­na blan­ket­ter­na för af­färs­verk­sam­het; of­fert, be­ställ­ning, fak­tu­ra, kvit­to, hy­res­av­tal, ar­bets­av­tal, bot­ten för mö­tes­pro­to­koll etc. Du kan boka ett möte an­ting­en till kon­to­ret eller på di­stans. Råd­giv­ning ges på fins­ka och eng­els­ka men man kan även sköta sina ären­den på svens­ka. I tek­nis­ka kon­to­rets ut­rym­men hit­tar du en hand­bok för att grun­da fö­re­tag på fins­ka, svens­ka och eng­els­ka. Du kan ploc­ka med dig den gra­tis eller ladda ner den elektro­niskt på web­ben. Fö­re­tags­råd­giv­ning­en och ma­te­ri­a­len är gra­tis för Sjun­deås kom­mu­nin­vå­na­re.

Detta dis­ku­te­ra­de vi: 

Finns det be­gräns­ning­ar på vilka fö­re­tags­stöd för lands­byg­den man an­vän­der? 

Det finns stränga be­gräns­ning­ar. De kan inte an­vän­das di­rekt till t.ex. löner och inte i hu­vud­sak till fasta an­skaff­ning­ar, bort­sett från in­ve­ste­rings­stö­det som ut­tryck­li­gen är ett stöd för an­skaff­ning av bygg­nad eller pro­duk­tions­lin­je, 20 % av hel­hets­kost­na­der­na. I hu­vud­sak är fö­re­tags­stö­den av­sed­da gör att man med dem kan täcka ut­om­stå­en­de kun­nan­de som kon­sultar­vo­den, mark­nads­un­der­sök­ning­ar och annan an­skaff­ning av sak­kun­nig­het, som fö­re­ta­ga­ren inte själv har och som inte är mo­ti­ve­rat och/eller nöd­vän­dig­het för att grun­da fö­re­ta­get eller för att ut­vid­ga fö­re­tags­verk­sam­he­ten. 

Kan du ge ex­em­pel på im­ma­te­ri­el­la rät­tig­he­ter? 

Till ex­em­pel har Har­ley Da­vid­son re­gi­stre­rat lju­det från sin motor, Fazer har re­gi­stre­rat Fa­zers blåa nyans och Crocs har re­gi­stre­rat hålen i sina skor. Dess­utom kan t.ex. olika ugnar ha form­skyd­dats en­ligt hurudan form ugnen har och klä­ders spe­ci­el­la skär­ning eller form kan ha fått skydd. 

Vad kan man inte re­gi­stre­ra? 

Van­li­ga ord. De måste ha re­di­ge­rats på något sätt. T.ex. ”Nyt me ril­la­taan” är ur­skilj­bar, ef­tersom ”ril­la­ta” är en för­vräng­ning av ”gril­la­ta”. Vissa typ­snitt och fär­ger hjäl­per även i att skapa igen­känn­bar­het, och då kan något slag­ord re­gi­stre­ras. 

Kan en fö­re­tags­hem­lig­het få pa­tent? 

För att få pa­tent måste man öppet be­rät­ta hur en pro­dukt fun­ge­rar. Ef­tersom vissa fö­re­tag vill hålla sin pro­dukts pro­duk­tions­sätt som en fö­re­tags­hem­lig­het, an­sö­ker de inte om pa­tent. 

Namn och domän 

Om det finns två olika ak­tö­rer på helt olika bran­scher är det möj­ligt att an­vän­da samma eller lik­nan­de namn. Namn på fö­re­tag och va­ru­mär­ken kan grans­kas i PRS namn­tjänst https://ni­mi­pal­velu.prh.fi/nipa/sv(du flyt­tas till en annan tjänst). På grund av att alla namn inte nöd­vän­digt­vis god­känns ska man till han­dels­re­gist­ret med­de­la tre nam­nal­ter­na­tiv då man grun­dar fö­re­ta­get, och det lönar sig att nog­grant tänka ut alla al­ter­na­tiv. Om man sik­tar på att bli en in­ter­na­tio­nell aktör är det bra att kon­trol­le­ra att det valda nam­net inte be­ty­der något kon­tro­ver­si­ellt på andra språk. 

Då man ska­par en in­ter­net­do­män är det bra att tänka på om man har behov av .fi eller även .com. Man får inte au­to­ma­tiskt rätt till do­mä­ner så det lönar sig att re­ser­ve­ra dem i god tid. Man kan även över­vä­ga att skaf­fa fel­skriv­na do­mä­ner om man mär­ker att kun­der­na ofta skri­ver va­ru­mär­ket fel. 

Vad är lån för mikro-​ och små­fö­re­tag? Er­sät­ter det fö­re­ta­gar­lån? 

Nej det gör det inte. Lån för mikro-​ och små­fö­re­tag be­vil­jas för ut­veck­ling och till­växt av liten fö­re­tags­verk­sam­het. Fö­re­ta­gar­lå­net är av­sett per­son­li­gen för fö­re­ta­ga­ren och kan an­vän­das t.ex. för att köpa fö­re­tags­ak­ti­er.

Vil­ket råd skul­le du ge åt en aspi­re­ran­de fö­re­ta­ga­re? 

Tänk noga ut dit kundseg­ment. Be­grän­sa det så myc­ket som möj­ligt, för trots att det kunde locka att er­bju­da allt till alla är det mer lön­samt att fo­ku­se­ra på en kund­grupp. 

När­va­ran­de var för­valt­nings­di­rek­tör Niko Kan­nisto och eko­no­mi­chef Antti Loisa. För­valt­nings­av­del­ning­en är en av kom­mu­nens av­del­ning­ar, ca 15 per­so­ner ar­be­tar på av­del­ning­en. För­valt­nings­av­del­ning­en är upp­de­lad i mind­re en­he­ter, som förvaltnings-​, personal-​, ekonomi-​ och IKT-​enheten. Till för­valt­nings­en­he­ten hör kom­mu­nens all­män­na för­valt­ning, över­sätt­ning, kom­mu­nens kans­li samt kom­mu­ni­ka­tion. I eko­no­mi­en­he­ten bl.a. pla­ne­rar man bud­ge­ten och sam­man­stäl­ler bok­slut. Bok­fö­ring­en har ut­lo­ka­li­se­rats till Lojo. Till IKT hör kom­mu­nens da­ta­sä­ker­hets­ä­ren­den. I år har man även grun­dat en kom­mu­n­ut­veck­lings­av­del­ning, till den hör mark­nads­fö­ring. 

Detta dis­ku­te­ra­de vi: 

Bok­fö­ring och lö­ne­räk­ning har getts som upp­gift till ut­om­stå­en­de. Har det fun­ge­rat bra? Är det van­ligt att ut­lo­ka­li­se­ra bland när­om­rå­dets kom­mu­ner? 

Nu för tiden skö­ter Lojo stad Sjun­deås bok­fö­ring och lö­ne­räk­ning, en tjänst Sjun­deå köper av Lojo. Detta har fun­ge­rat myc­ket bra, i sin ända har Lojo bok­fö­ra­re som är bra, hjälp­sam­ma och lös­nings­in­rik­ta­de. I bör­jan var det en del om­sätt­ning i ar­bets­ta­gar­na, men nu är läget sta­bilt. 

ut­lo­ka­li­se­ring­en ver­kar vara en trend som bör­ja­de på 2000-​talet. I förs­ta hand var det pri­va­ta si­dans fö­re­tag som ut­lo­ka­li­se­ra­de sin bok­fö­ring, men kom­mu­ner­na har följt efter. I Helsing­fors fun­ge­ra­de det inte men i mind­re kom­mu­ner fun­ge­rar det. Bland när­kom­mu­ner­na har Vich­tis, Ingå och Kyrkslätt ut­lo­ka­li­se­rat sin bok­fö­ring. 

Förr var det lätt för en lön­ta­ga­re att ta sig till lö­ne­kon­to­ret för att ut­re­da ären­den som or­sa­kar hu­vud­bry. Hur gör man nu, om någon mär­ker kons­tig­he­ter i sin lön? 

I Sjun­deås ända skö­ter HR (Human Re­sour­ces) dessa ären­den. I en nor­mal si­tu­a­tion tar lön­ta­ga­ren kon­takt med HR, som för ären­det vi­da­re till Lojo. I enkla fall har man rett ut ären­det utan pro­blem. I bör­jan då man star­ta­de detta med Lojo fanns fler pro­blem. Ex­em­pel­vis bytte Lojo lö­ne­sy­stem, men vi har ut­veck­lats från dom ti­der­na. Samma sak gäl­ler för fak­tu­ror. Det nor­ma­la är att man tar kon­takt med kom­mu­nen. Det kom­mer myc­ket frå­gor om bland annat vat­ten­räk­ning­ar. 

Nu för tiden får man in­for­ma­tion snabbt trots att lö­ne­kon­to­ret är i Lojo. Först kom­mer frå­gan från kom­mu­nin­vå­na­ren till HR, som kol­lar upp läget och tar kon­takt med Lojo. Kom­mu­ni­ka­tio­nen med Lojo sker per e-​post, så att ären­de­na löper smi­di­ga­re än om varje fråga skul­le skic­kas som ser­vice­be­gä­ran. 

Över­sät­ter kom­mu­nens över­sät­ta­re åt båda hål­len? 

Ja. Kom­mu­nen har 1 års­ver­ke till­gäng­ligt för över­sätt­ning. Vi har skyl­dig­he­ter till över­sätt­ning i en­lig­het med spr­å­kla­gen. Den störs­ta ar­bets­bör­dan kom­mer från ser­vice­pro­duk­tio­nen, ex­em­pel­vis har små­barnspe­da­go­gi­ken och den grund­läg­gan­de ut­bild­ning­en myc­ket an­vis­ning­ar. Även verk­sam­hets­or­ga­nens möten sys­sel­sät­ter myc­ket. Tex­ter i fö­re­drag­nings­lis­tor och pro­to­koll ska fin­nas på två språk. Upp­skatt­nings­vis 95 % av över­sätt­ning­ar­na är från fins­ka till svens­ka. Trots att det i kom­mu­nen finns många ar­bets­ta­ga­re med svens­ka som mo­ders­mål, be­reds do­ku­ment i hu­vud­sak på fins­ka, för att sedan över­sät­tas till svens­ka. 

Ar­be­tet kom­mer att änd­ras i och med ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens. Över­sätt­ning är bland de förs­ta om­rå­den där ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens kan hjäl­pa. Nu har man i test­bruk ett över­sätt­nings­pro­gram som ba­se­rar sig på ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens, och pre­li­mi­närt har man goda er­fa­ren­he­ter av det. Vi får se om det leder till att över­sät­ta­ren per­ma­nent har ett över­sätt­nings­pro­gram som hjälp. Ar­ti­fi­ci­ell in­tel­li­gens är dock inte per­fekt, språk­gransk­ning av en män­ni­ska be­hövs även i fort­sätt­ning­en. Värl­den änd­ras så att den ar­ti­fi­ci­el­la in­tel­li­gen­sen över­sät­ter och män­ni­skan språk­grans­kar. 

Som­mar­går­den är till­fäl­lig. Kom­mer det att fin­nas något annat där under de kom­man­de åren? 

Tek­nis­ka av­del­ning­en kan sä­kert svara bätt­re på detta, men jo, den är till­fäl­lig. Till­fäl­lig­he­ten kan vara flera år. 

Kom­men­tar: kom­mu­nens in­vå­na­re har tagit in ordet ”till­fäl­lig” på fel spår. Syf­tet är att peng­ar an­vänds för att öka triv­seln i kom­mu­nen, och just så har man gjort för som­mar­går­dens del. Ordet ”till­fäl­lig” har dock gett upp­fatt­ning­en att som­mar­går­den skul­le efter denna som­mar för­svin­na och plat­sen skul­le åter­stäl­las till hur den ti­di­ga­re såg ut. Så är det inte tänkt! Då ex­i­ste­ran­de ar­be­ten pre­ci­se­ras kom­mer det även att klar­na vad som slut­ligt kom­mer att pla­ce­ras på som­mar­går­dens plats. Vi kan inte säga hur länge som­mar­går­den är till­fäl­lig, men det är bra att det ens finns en sådan här till­fäl­lig lös­ning. 

Kom­mun­cent­rets namn 

I dis­kus­sio­nen lyf­tes upp att det ser ut som att man för kom­mun­cent­ret ännu an­vän­der nam­net ”sta­tions­om­rå­de”, vil­ket sä­kert beror på histo­ria. Det är vik­tigt att kom­mu­nen kom­mu­ni­ce­rar var cent­rum lig­ger, då man tän­ker på att locka nya Sjun­deå­bor till kom­mu­nen samt då man pla­ne­rar tjäns­ter. I Sjun­deå har nu upp­stått tre cent­ra: kom­mun­cent­ret, Pic­ka­la och sim­hal­lens om­rå­de. Av dessa är kom­mun­cent­ret vik­ti­gast på grund av tåg­för­bin­del­sen. 

 HRT 

Till slut dis­ku­te­ra­de vi HRT. På grund av att Sjun­deå är den mins­ta HRT-​kommunen, be­ta­lar Sjun­deå mest av alla sett till be­folk­nings­mängd. Det finns ett be­grän­sat antal turer, så Sjun­deå har även ound­vik­li­gen mins­ta hel­hets­mängd pas­sa­ge­ra­re. Tåg­tu­rer­na är till­freds­stäl­lan­de för ar­be­ta­re. Vec­ko­slu­tet är ut­ma­nan­de och olika avtal be­grän­sar möj­lig­he­ter­na. Man ser ändå an­slut­ning­en till HRT som en po­si­tiv sak. 

Sta­ten gav 80 mil­jo­ner till en plan i tre faser på 2030-​talet. I och med det kunde det till Sjun­deå an­län­da tåg till och med en gång i tim­men, ifall eko­no­min ger med sig. Man upp­le­ver det som bra att pro­ble­met har iden­ti­fi­e­rats och det finns en kon­kret plan för att lösa det. I Sjun­deå är mesta delen av tra­fi­ken, inte en­bart kol­lek­tiv­tra­fi­ken, mel­lan Sjun­deå och Kyrkslätt. I Sjun­deå vore man myc­ket glada ifall turer till Kyrkslätt skul­le öka. Från Kyrkslätt går tågen varje halv­tim­me till Helsing­fors och på så sätt skul­le man inte be­las­ta Helsing­fors järn­vägs­sta­tion över­hu­vud­ta­get. Esbos plan för stads­ba­nan gäl­ler ut­tryck­li­gen Esbo, inte Sjun­deå eller Kyrkslätt. Tid­ta­bel­len är fullspäc­kad där, med ar­be­tet att ut­vid­ga banan un­der­lät­tar man be­last­ning­en i Esbo. 

Ett pla­nut­kast är att man till spå­ren skul­le få ca 5 km om­kör­nings­spår. För till­fäl­let lider man på kust­ba­nan då Åbo­tå­gen är sena. På grund av detta är det skäl att hålla koll på hur väst­ba­nan fort­skri­der. Längs väst­ba­nan har Num­me­las sta­tion plan­lagts nära Sjun­deås gräns, vil­ket kunde vara en upp­muntran att ut­veck­la norra Sjun­deå. I och med väst­ba­nan vore den nya hu­vud­lin­jen på kust­ba­nan san­no­likt Hangö-​Helsingfors. De nu­va­ran­de Hangö-​Helsingfors tågen är pi­lot­tåg. 

Mil­jö­vårds­en­he­ten på tek­nis­ka av­del­ning­en pre­sen­te­rar sig:

Mil­jö­chef Lotta Ju­usti och mil­jö­in­spek­tör Jukka Limo var på plats. Till deras upp­gif­ter hör mil­jö­till­syn och att främ­ja mil­jöä­ren­den i kom­mu­nen. Dess­utom ver­kar Jukka som ko­or­di­na­tor för pro­jek­tet Mot en kol­di­ox­id­ne­u­tral kom­mun (HINKU-​projekt).

Vi dis­ku­te­ra­de dessa ären­den:

Be­last­ning på vat­ten­drag och av­falls­vat­ten i gles­byg­den

Till­stån­det för Sjun­deås vat­ten­drag gör kom­mu­nin­vå­nar­na be­kym­ra­de, i syn­ner­het gäl­lan­de av­falls­vat­ten.

In­vå­nar­na ville i syn­ner­het veta om Vich­tis kom­muns si­tu­a­tion gäl­lan­de till­stån­det för Num­me­la av­loppsre­nings­verk. Renat vat­ten från Num­me­la av­loppsre­nings­verk rin­ner över kommun­grän­sen via Björn­träs­ket till Sjun­deå å. I Num­me­la av­loppsre­nings­verk är det gamla till­stån­det i kraft ända till år 2026 och han­te­ring av Num­me­las av­falls­vat­ten efter det är oklart. Al­ter­na­tiv som Vich­tis har grans­kat är ett nytt re­nings­verk i Num­me­la eller att leda av­falls­vatt­nen via HRM:s av­lopps­nät­verk till Blom­bac­ka av­loppsre­nings­verk i Esbo. Om Vich­tis be­slu­tar bygga ett nytt re­nings­verk be­hövs det ett nytt mil­jö­till­stånd för an­lägg­ning­en. Vih­din Vesi an­sö­ker om mil­jö­till­stånd av Re­gi­onal­för­valt­nings­ver­ket (AVI). Till­stånds­pro­ces­sen kan dröja flera år med even­tu­el­la rät­te­gångs­för­hand­ling­ar.

Med av­falls­vat­ten i gles­byg­den avses av­falls­vat­ten som upp­står ut­an­för av­lopps­nä­tet. I prak­ti­ken för­verk­li­gas han­te­ring­en av av­falls­vat­ten i gles­byg­den i bygg­na­der­nas egna små re­nings­verk och genom att leda av­falls­vatt­nen i slut­na tan­kar. I gles­byg­den kan det fin­nas bygg­na­der vars av­lopps­vat­ten­sy­stem inte är upp­da­te­ra­de, då de be­las­tar mil­jön och i syn­ner­het vat­ten­drag. Årets mål inom mil­jö­skyd­det är att in­spek­te­ra fas­tig­he­ter och som till­syn­såt­gär­der göra på för­hand pla­ne­ra­de in­spek­tio­ner och ut­re­da var det finns störst behov av att för­nya av­lopps­vat­ten­sy­stem.

Om huset är byggt efter 2004, lig­ger i ett risk­om­rå­de nära stran­den eller på grund­vat­ten­om­rå­de, ska fas­tig­he­ten ha ett bra av­lopps­sy­stem. Dess­utom borde man en­ligt behov under en stor re­no­ve­ring­en av en gam­mal bygg­nad upp­da­te­ra det föråld­ra­de sy­ste­met för be­hand­ling av av­lopps­vat­ten. Det är ob­li­ga­to­riskt att an­slu­ta sig till av­lopps­nä­tet på kom­mu­nens av­lopps­näts verk­sam­hets­om­rå­de.

Väst­ra Ny­lands vat­ten och miljö r.f.:s obund­na ex­per­ter ger Sjun­deå­bor råd om la­gen­lig­he­ten av av­lopps­vat­ten­sy­stem i gles­byg­den och hur den ska upp­da­te­ras: Råd­giv­nings­num­ret tfn 045 7750 7725.

Vat­ten­dra­gens till­stånd och prov­tag­ning?

Det eko­lo­gis­ka sta­tu­set i Sjun­deå ås vat­ten­drag är hu­vud­sak­li­gen till­freds­stäl­lan­de eller för­svar­ligt. Prov på vat­ten­drag tas på flera stäl­len: från ja­nu­a­ri till ok­to­ber hu­vud­sak­li­gen där vatt­net ström­mar och mer säl­lan under sen­vin­tern, som­ma­ren och sen­som­ma­ren vid ob­ser­va­tions­plat­ser i in­sjö­ar. På Pic­kala­vi­kens ob­ser­va­tions­plat­ser tas prov från sen­vin­tern (februari-​mars) till sen­som­ma­ren (augusti-​september). Under ve­ge­ta­tions­pe­ri­o­den togs också bland­prov.

Från och med år 2017 har ge­men­sam­ma ob­ser­va­tio­ner om Sjun­deå ås vat­ten­drag och Pic­kala­vi­ken rap­por­te­rats i en ge­men­sam års­rap­port, vil­ken ger en god hel­hets­bild av punkt­be­last­ning­ens på­ver­kan och om­rå­dets all­män­na läge. Den se­nas­te rap­port om den ge­men­sam­ma ob­ser­va­tio­nen, andra rap­por­ter om Sjun­deås vat­ten­om­rå­den och upp­rust­nings­pla­ner finns på Väst­ra Ny­lands vat­ten och miljö r.f.:s webb­plats:

Bryt­nings­verk­sam­het

Det ak­tu­el­la miljö-​ och mark­täkts­till­stån­det för sten­brot­tet och kross­ver­ket i Kaf­felan­det dis­ku­te­ra­des och gjor­de per­so­ner be­kym­ra­de på eve­ne­mang­et. An­sö­kan om ett sten­brott i Kaf­felan­det be­reds för när­va­ran­de av myn­dig­he­ter­na inom mil­jö­vår­den och miljö-​ och bygg­nads­nämn­den fat­tar det slut­li­ga be­slu­tet i år. Inom mil­jö­vår­den vän­tar man nu på pre­ci­se­ring­ar av till­stånds­an­sö­kan från verk­sam­hets­ut­ö­va­ren. Be­hand­ling­en av an­sö­kan har för­längts på grund av per­sonal­för­änd­ring­ar inom mil­jö­skyd­det, vän­tan på tilläggs­ut­red­ning­ar och del­vis på grund av att an­sö­kan måste helt ut­ly­sas på nytt. Målet är att nämn­den kan av­gö­ra ären­det så fort som möj­ligt.

Re­spons av kom­mu­nin­vå­na­re

Det är önsk­värt att re­spons till kom­mu­nen och felan­mä­lan läm­nas in på den ge­men­sam­ma re­spons­tjäns­ten. Re­spons­tjäns­ten finns på kom­mu­nens webb­plats uppe i höger bakom denna länk:

Genom re­spons­tjäns­ten an­teck­nas re­spon­sen och man kan följa upp den. Ar­ki­ve­ring är vik­tigt för att sä­ker­stäl­la att data inte för­svin­ner. För till­fäl­let är bygg­nads­till­sy­nen den enda som an­vän­der elektro­nisk ar­ki­ve­ring.

Vilka svå­rig­he­ter ser ni i till­sy­nen?

Det finns myc­ket till­syns­ar­be­te och re­sur­ser­na är små, där­för måste man ty­värr pri­o­ri­te­ra ar­be­tet. Det be­ty­der att det som är vik­tigt för mil­jön pri­o­ri­te­ras fram­för de saker som har en mind­re på­ver­kan. Ären­den som har varit svåra att ut­re­da från fall till fall har bland annat varit till­syn av göd­sel­ut­släpp från stal­lar. Då­ligt skött göd­sel­han­te­ring be­las­tar vat­ten­drag då höga hal­ter av nä­rings­äm­nen i göd­sel rin­ner ut i redan fro­di­ga vat­ten­drag. Man be­hö­ver inte se­pa­rat rap­por­te­ra stal­len till mil­jö­skyd­det, vil­ket gör det svå­ra­re att rikta till­syns­ar­be­tet. I fjol ge­nom­för­des en kart­lägg­ning för att se var djurstall finns för att i fram­ti­den kunna ut­fö­ra över­vak­nings­ar­be­te plan­mäs­sigt.

Bild­nings­av­del­ning­ens väl­färds­tjäns­ter pre­sen­te­rar sig:

På plats var bild­nings­di­rek­tö­ren Eero Kling, väl­färds­che­fen Paula Ki­vekäs, väl­färdsko­or­di­na­torn Maija Si­vo­nen och väl­färds­hand­le­da­ren Satu Lind­berg som har varit med en dryg månad. Satu Lind­berg ar­be­tar på viss tid till slu­tet av året. Till hen­nes ar­bets­upp­gif­ter hör att er­bju­da mo­tions­råd­giv­ning.

Som en in­led­ning nämn­des att väl­be­fin­nan­de inte bara är be­grän­sat till fy­siskt väl­be­fin­nan­de, utan även till men­talt väl­be­fin­nan­de. Väl­be­fin­nan­de är både väl­färds­om­rå­dets och kom­mu­nens upp­gift. Ett stör­re eve­ne­mang, en kam­panj eller mot­sva­ran­de ge­nom­förs i sam­ar­be­tet med andra ak­tö­rer såsom med kom­mu­ni­ka­tions­ko­or­di­na­torn.

I bör­jan ville man ge kom­mu­nen po­si­tiv re­spons och lyfta på hat­ten för att ha dis­ku­te­rat och nått sam­för­stånd med be­sluts­fat­tar­na om kom­mu­nens och väl­färds­om­rå­dets an­svars­om­rå­den. Hob­by­möj­lig­he­ter­na ses som vik­ti­ga, lik­som oro för olyc­kor som hos äldre or­sa­kas av ett då­ligt ba­lans­sin­ne.

Dessa ären­den dis­ku­te­ra­des:

Hur ser re­la­tio­nen mel­lan väl­färds­hand­le­da­ren och lo­ka­la ak­tö­rer ut?

Av­sik­ten är att väl­färds­hand­le­da­ren fyl­ler luc­kor som pri­va­ta ak­tö­rer inte sva­rar för. Mål­grup­pen är se­ni­o­rer. Målet är att ordna in­di­vi­du­el­la möten, dit man an­ting­en går på egen hand eller via en fy­si­o­te­ra­peut. Satu kan sedan på sin mot­tag­ning hän­vi­sa kun­der­na till den rätta ak­tö­ren.

Väl­färds­hand­le­da­ren be­sö­ker också gym och id­rotts­ut­rym­men för att ge tips på hur man an­vän­der en viss ut­rust­ning eller vil­ken typ av öv­ning som är lämp­lig för den kropps­del som man re­ha­bi­li­te­rar. På bas­sängav­del­ning­en finns ett Hydrohex-​system, vil­ket sä­kert in­tres­se­rar många men vet inte hur man an­vän­der den. I även dessa si­tu­a­tio­ner skul­le Satu ge råd och stäl­la in rätt in­ställ­ning­ar för kun­der­na.

Som ett tillägg till den oro som togs upp i in­led­ning­en om att ba­lan­sen för­sva­gas bland äldre kom­men­te­ra­des att ris­ken för fall bland den äldre be­folk­ning­en har upp­märk­sam­mats och av­sik­ten är att ordna rik­ta­de små­grup­per med fokus på balans-​ och ko­or­di­na­tions­trä­ning. Små grup­per un­der­stöds med möj­lig­he­ten till in­di­vi­du­ell hand­led­ning. I de små grup­per­na skul­le man träna ba­lans och mus­kel­styr­ka, vil­ket ger in­di­vi­den kom­plet­te­ring och mod att gå till pri­va­ta id­rotts­tjäns­ter.

Av­gifts­be­lag­da sim­halls­be­sök

Till bild­nings­di­rek­tö­ren Eero Kling ut­tryck­tes det oro över att äldre i Sjun­deå måste be­ta­la för sim­ning, medan de i Ingå och Kyrkslätt kan simma gra­tis. Detta har lind­rats på se­nas­te tiden och för­hopp­nings­vis kom­mer det att fat­tas yt­ter­li­ga­re lind­ran­de be­slut i fram­ti­den. An­led­ning­en till det nu­va­ran­de ar­range­mang­et är brist på peng­ar, men saker förs så små­ning­om fram­åt. Att or­ga­ni­se­ra mo­tions­lek­tio­ner på både fins­ka och svens­ka ses som vik­tigt. Det på­pe­ka­des också att det inte räc­ker att en­bart satsa på fy­sisk mo­tion, ef­tersom det finns män­ni­skor som inte kan delta.

Under hela året har pro­ce­du­ren för mo­tions­råd­giv­ning rik­tat sig till äldre och man strä­var efter att ut­vid­ga den även till andra grup­per. För till­fäl­let ord­nas det se­ni­or­träff i Fan­jun­kars en gång i må­na­den men de kan ord­nas of­ta­re vid behov. Man kunde för­hand­la med mö­tes­plats­verk­sam­he­ten om möj­lig­he­ten att sam­ar­be­ta med se­ni­or­verk­sam­he­ten. Så når man en­sam­ma se­ni­o­rer som inte är be­red­da att delta i mo­tions­grup­per. Dess­utom är av­sik­ten att också dis­ku­te­ra andra häl­so­a­spek­ter, såsom sömn och kost.

Id­rotts­pro­jekt

Syf­tet med id­rotts­pro­jek­ten är att sjun­deå­bor­na skul­le börja mo­tio­ne­ra själv­stän­digt. Det finns goda er­fa­ren­he­ter av pro­jek­tet Stå på egna ben som för­verk­li­ga­des under 2020–2021. Målet med pro­jek­tet var att få de som rör på sig lite och risk­grup­per att ak­ti­ve­ra sig, och så har man kun­nat öka sjun­deå­bor­nas med­ve­ten­het om hur man tar hand om sig själv. I år kom­mer man också att satsa på per­so­ner som inte hål­ler på med mo­tion och för­sö­ka mångsidig­gö­ra kän­ne­do­men så att in­for­ma­tio­nen inte bara finns på nätet. För­sla­get var ett tra­di­tio­nellt in­vånar­med­de­lan­de.

Äldre­råd­giv­ning

Det finns inte kon­kret er­fa­ren­het av äldre­råd­giv­ning i Sjun­deå men tan­ken anses vara bra. Ser­vice­pro­duk­tio­nen och -​handledningen för äldre har ändå kun­nat cent­ra­li­se­ras så att det finns ett litet team som har koll över si­tu­a­tio­nen med tjäns­ter­na för äldre. Innan detta har en om­fat­tan­de för­frå­gan gjorts om vad väl­färds­sek­torn er­bju­der, så att Satu har en så hel­täc­kan­de bild som möj­ligt av vart man kan hän­vi­sa kun­der.

Kom­men­ta­rer: Re­a­li­te­ten är att vård­hem­men är dyra och det finns ett be­grän­sat antal plat­ser. Det finns många fak­to­rer som gör att äldre hell­re vill vara hemma än på ett vård­hem, men någon måste ändå ta an­svar för dem. Det är där­för be­döm­ning­en av fysisk-​motorisk funk­tions­för­må­ga anses vara vik­tig, så att till ex­em­pel hem­vår­den är med­ve­ten om vad de ska göra. Dess­utom är de som kan delta i t.ex. se­ni­or­träf­far­na bätt­re in­for­me­ra­de om de tjäns­ter som er­bjuds än de som inte kan delta.

Som svar fick kom­men­ta­rer­na med­gi­van­de. Att stöda män­ni­skor att bo hemma har varit en stor del av re­ge­rings­pro­gram­met sedan bör­jan. Inom fy­si­o­te­ra­pin sat­sar man på hem­re­ha­bi­li­te­ring vil­ket inte ti­di­ga­re har gjorts. Grän­sen mel­lan väl­färds­om­rå­dets och kom­mu­nens upp­gif­ter är dock vack­lan­de. För dem som be­fin­ner sig där­e­mel­lan måste man komma ihåg hela by­ge­men­ska­pens roll, så att till ex­em­pel en gran­ne vid behov kan göra en oro­san­mä­lan med låg trös­kel.

Fot­bolls­pla­ner

Skic­ket på fot­bolls­pla­ner­na i Sjun­deå väc­ker oro hos både vuxna och barn. I Sjun­deå var det fort­fa­ran­de inte möj­ligt att spela i mit­ten av mars. Det finns fort­fa­ran­de snö på pla­nen i Pic­ka­la, och det går inte att ploga den med trak­tor. Pla­nen har sam­lats ihop av konst­gräs som ett lapp­täc­ke, och det finns inga lim­fo­gar. Om pla­nen plo­gas med trak­tor rivs pla­nen sön­der. Även efter att snön har smält tjä­lar mar­ken i 1–2 vec­kor innan mat­cher­na kan börja. Det be­hövs hjälp för att re­no­ve­ra pla­nen i Pic­ka­la, ef­tersom för­äld­rar­nas och fö­re­ta­gens peng­ar inte räc­ker till för till­fäl­let. Si­tu­a­tio­nen är så akut att pla­nen kanske inte är spel­dug­lig ens på som­ma­ren.

Det finns också pro­blem på cent­rum­pla­nen som är av rik­tigt gräs. Grä­set är i då­ligt skick och kan inte ens an­vän­das på sko­lans id­rotts­lek­tio­ner. Her­rar­nas se­ri­e­match in­hi­be­ra­des på grund av pla­nens då­li­ga skick. Förra som­ma­ren räck­te vatt­net inte för att vatt­na grä­set och ingen ver­kar ta hand om pla­nen, bland annat hade man inte göds­lat den förra året. Si­tu­a­tio­nen på cent­rum­pla­nen kom­pli­ce­ras också av det even­tu­el­la byg­get av en kast­bur för släg­ga i när­he­ten av pla­nen. Fri­id­rott är en vik­tig del av sko­lans gym­nas­tik­lek­tio­ner och ger ele­ver­na möj­lig­het att be­kan­ta sig med olika id­rotts­gre­nar.

Kom­men­tar: mot­sats­för­hål­lan­de av id­rotts­gre­nar är ett kons­tigt och ofrukt­bart sätt att ar­be­ta. Man brå­kar om turer istäl­let för att ha en ge­men­sam timme. Öns­kan är att klub­bar­na och för­e­ning­ar­na skul­le för­hand­la om sam­ar­be­te, ef­tersom detta ar­be­te görs för sjun­deå­bor­nas hälsa. Det­sam­ma gäl­ler för pla­ner­na. Det ska inte kän­nas som att man tar från någon, utan som att man sam­ar­be­tar för allas bästa.

SH-​centret

Till slut nämn­des kort SH-​centrets fram­tid i Sjun­deå. Ett lo­kalt häl­so­cen­ter har fö­re­sla­gits till Sjun­deå men ännu har inget ut­lå­tan­de in­kom­mit. För­hand­ling­ar­na pågår.

Kom­mu­n­ut­veck­lings­di­rek­tör Jytta Poijärvi-​Miikkulainen och mar­kan­vänd­nings­chef Teija Liuska-​Eloranta

Kom­mu­n­ut­veck­lings­di­rek­tör Jytta Poijärvi-​Miikkulainen och mar­kan­vänd­nings­chef Teija Liuska-​Eloranta pre­sen­te­ra­de sig. Mar­kan­vänd­ning­en har del­vis över­förts från tek­nis­ka av­del­ning­en till kom­mu­n­ut­veck­ling­en.

Kom­mu­n­ut­veck­lings­av­del­ning­en sva­rar för ären­den gäl­lan­de mar­kan­vänd­ning, plan­lägg­ning, bo­en­de, tra­fik och kom­mu­nens livs­kraft. På av­del­ning­en be­reds också stra­te­gis­ka lin­je­drag­ning­ar gäl­lan­de kom­mu­nens ut­veck­ling. För till­fäl­let be­reds bl.a. kom­mu­nens mark­po­li­tis­ka pro­gram, livs­krafts­pro­gram och plan för lätt tra­fik. Kom­mu­n­ut­veck­lings­av­del­ning­en sam­ar­be­tar tätt med tek­nis­ka av­del­ning­en.

Hit­tills har Sjun­deå inte haft en tyd­lig stra­te­gisk linje gäl­lan­de ut­veck­ling. Av­sik­ten är att göra kom­mu­nen syn­li­ga­re och locka nya in­vå­na­re och fö­re­tag. Sjun­deå har stor po­ten­ti­al, om­rå­det är vac­kert, frid­fullt och tryggt men det lig­ger nära till tjäns­ter­na: ca 20 min till Lojo och Kyrkslätt, ca 30 min till Esbo.

Kol­lek­tiv­tra­fik

Kol­lek­tiv­tra­fi­ken är en ut­ma­ning i Sjun­deå. Det be­hövs ofta två bilar i fa­mil­jen för ar­bets­re­sor­na, även om man i prin­cip kan åka tåg till Helsing­fors under tjäns­te­ti­der­na. Det finns för få tåg­tu­rer och man kan inte räkna ar­bets­re­sor­na helt med dem.

Man pla­ne­rar att för­länga sta­tions­per­rong­en i Sjun­deå och då kunde ex­em­pel­vis VR:s tåg ut­an­för rus­nings­ti­der­na stan­na i Sjun­deå. Ett över­natt­nings­spår pla­ne­ras också i järn­vä­gens de­talj­plan, vil­ket skul­le göra det möj­ligt för tåget att över­nat­ta i Sjun­deå i slu­tet av turen, istäl­let för att köra det tomt till­ba­ka.

Tåg­tu­rer öns­kas även på vec­ko­slu­ten till Helsing­fors, det har kom­mit myc­ket re­spons om detta. En ut­ma­ning är att även Kyrkslätt och Esbo borde be­ta­la för de nya tåg­tu­rer­na, men de har redan till­räck­ligt med tåg­tu­rer. Man för­sö­ker ändå få flera tåg­tu­rer till Sjun­deå. Målet är en tåg­tur i tim­men under 2030-​talet men detta beror också på sta­tens eko­no­mis­ka si­tu­a­tion.

Man fick bra re­spons om busstu­rer­na. Till ex­em­pel från Näsby kom­mer man med buss till se­ni­or­gym­pan. Man kän­ner bussrut­ter­na men det öns­kas yt­ter­li­ga­re in­for­ma­tion om håll­plat­ser­na. Hop­pas den po­si­ti­va ut­veck­ling­en gäl­lan­de bus­sar­na fort­sät­ter.

Ett pro­blem har varit oklar­het be­träf­fan­de bus­sar­nas av­gångs­plat­ser. Sjun­deå borde ha ett tyd­li­ga­re re­se­cen­ter. Nu avgår bus­sar­na från olika plat­ser i kom­mun­cent­ru­met, och det är svårt att veta var­i­från bus­sen avgår. Det har bl.a. varit svårt att hitta bus­sar­na som kör till sim­hal­len. I re­se­cent­ret kunde man också kon­cen­tre­ra tjäns­ter.

Det öns­kas bätt­re in­for­ma­tion om bus­sar­na: Många viss­te inte att det går en buss från Sjun­deå med en by­tes­för­bin­del­se till bus­sen Ingå-​Kampen som kör längs sv51. Bus­sen från Ingå är inte HRT:s, så man måste köpa en se­pa­rat bil­jett. In­for­ma­tion och an­vis­ning­ar öns­kas om detta till ex­em­pel på kom­mu­nens webb­si­da. Det är också ut­ma­nan­de för äldre att hitta in­for­ma­tion på nätet och i appar, så in­vå­nar­na öns­kar att kol­lek­tiv­tra­fi­kens tid­ta­bel­ler också skul­le skic­kas hem.

Ut­veck­ling av kom­mun­cent­ru­met

Cent­ru­mets planstom­me, vi­sion om en urban by: inga höga punkt­hus, husen inte högre än trä­den, kvar­ters­gård, bo­stads­hus i Townhouse-​stilen, kom­mun­cent­rum­lik­nan­de. De som flyt­tar till hög­hus i Sjun­deå öns­kar sig ut­rym­me, en liten gård och en kvar­ters­gård. Bygg­na­der­na i cent­ru­mets planstom­me av­vi­ker från bygg­na­der­na i pla­nen Cam­pus II.

Man har inte varit så nöjda med pla­nen Cam­pus II. I bak­grun­den av dess pla­ne­ring lig­ger en pilot inom trä­bygg­nad. Ut­ma­nan­de är också att man med be­grän­sa­de re­sur­ser an­vän­der kon­sul­ter som kan ta in­tryck av stör­re stä­der, vil­ket inte skul­le passa i Sjun­deå. Det är vik­tigt att hålla Sjun­deå egen­ar­tat, och nu finns det en möj­lig­het att bygga ett lite an­norlun­da, mer egen­ar­tat cent­rum.

Livs­kraft och at­trak­tions­fak­to­rer

En­ligt dem som har flyt­tat till Sjun­deå är dessa kom­mu­nens at­trak­tions­fak­to­rer: för­mån­li­ga tomt­pri­ser, egen träd­gård, gles­het, land­skap, ut­rym­me runt om­kring, sä­ker­het, lätt skol­väg, gott om hob­by­möj­lig­he­ter för barn i cent­rum, järn­väg och kva­li­ta­tiv små­barnspe­da­go­gik. Kom­mu­nen anser att det nya cam­pu­set är en at­trak­tions­fak­tor.

In­vå­nar­na har ut­tryckt oro över un­der­vis­nings­ut­rym­men på cam­pus. Nu är cam­pu­set för trångt i för­hål­lan­de till ele­van­ta­let, och även aulor an­vänds som klass­rum­men fast de inte tilläm­par sig för det. Kom­men­tar: denna re­spons har inte nått be­sluts­fat­tar­na. Pro­gno­sen i Sjun­deå är att bar­nan­ta­let mins­kar, och ut­rym­me­na på cam­pus ba­se­rar sig på detta. Hur räc­ker un­der­vis­nings­ut­rym­men till om man vill locka mera in­vå­na­re och barn­fa­mil­jer till Sjun­deå?

Men målet är en stark be­folk­nings­till­växt och flytt­ning till Sjun­deå. Man borde i förs­ta hand för­be­re­da sig på detta när det gäl­ler tjäns­ter­nas till­räck­lig­het. Ut­ö­ver kom­mun­cent­ru­met vän­tar man på en flytt­rö­rel­se till södra Sjun­deå. Man bör över­vä­ga vilka är Sjun­deås styr­kor då alla kom­mu­ner i Fin­land täv­lar om samma in­vå­na­re. När­he­ten till hu­vud­stads­re­gi­o­nen och järn­vä­gen är väl­digt vik­ti­ga, tåg­tu­rer som möj­lig­gör ar­bets­re­sor borde fin­nas flera.

Man borde för­bätt­ra kom­mu­nens mark­nads­fö­ring. Just nu känns det att vi har en rik­tigt vac­ker och lugn kom­mun, där det är bra att leva, men det är en väl be­va­rad hem­lig­het. Det är allt­så inte många som kän­ner till Sjun­deå, och den blan­das ofta med Sibbo. I fram­ti­den kom­mer myc­ket upp­märk­sam­het och ar­be­te att läg­gas på mark­nads­fö­ring­en av kom­mu­nen. En ar­ti­kel­se­rie om hem i Sjun­deå kom­mer att pub­li­ce­ras i en stor in­red­nings­tid­ning. Man letar nya sätt att på­ver­ka och få fram­åt det po­si­ti­va. Ur kom­mu­nin­vå­nar­nas syn­vin­kel får de ne­ga­ti­va sa­ker­na för myc­ket syn­lig­het, man borde be­rät­ta mer om ut­veck­ling­en och det po­si­ti­va.

Det dis­ku­te­ra­des också att kom­mu­nen borde satsa på att locka fö­re­tag och på tomt­för­sälj­ning. Fö­re­ta­gen ska­par ar­bets­plat­ser och skat­te­in­koms­ter. En­dast en po­ten­ti­ell fö­re­tagstomt i Sunnan­vik ägs av kom­mu­nen, och det är en ut­ma­ning. Kom­mu­nen träf­far ändå mar­kä­ga­re re­gel­bun­det. I fram­ti­den kunde funk­tions­sät­tet med fö­re­tagstom­ter vara föl­jan­de: tom­ten hyrs först ut till fö­re­ta­get och när bygg­nads­plik­ten är upp­fylld kan den säl­jas. I Käla finns också po­ten­ti­el­la fö­re­tags­om­rå­den.

För att kunna locka nya fö­re­tag till Sjun­deå be­hö­ver man mera in­vå­na­re. Man vän­tar också på en ny an­slut­nings­lös­ning till Sv 51. Kom­mu­nin­vå­nar­na öns­kar i syn­ner­het en annan mat­bu­tik i kom­mu­nen. De som har bott länge i Sjun­deå och kän­ner till om­rå­dets histo­ria, oroar sig över att många re­stau­rang­er och kafé­er har tving­ats stänga, de har inte kla­rat sig länge. Är Sjun­deå cent­rum till­räck­ligt livs­kraf­tig för nya fö­re­tag? Ti­di­ga­re har man också brom­sat upp ut­veck­ling­en och det har fun­nits för­änd­rings­mot­stånd vil­ket inte är till kom­mu­nens för­del. Nu vill man starkt ut­veck­la kom­mu­nen, vil­ket är po­si­tivt. Man ser att Sjun­deå har en stor po­ten­ti­al.

Chef för små­barnspe­da­go­gik Mari Mikonaho-​Ratia och väl­färds­chef Paula Ki­vekäs 

Små­barnspe­da­go­gi­ken i Sjun­deå har en bra per­so­nal­si­tu­a­tion. Vi har ut­bil­da­de och kva­li­fi­ce­rat för­sko­le­lä­ra­re och barnskö­ta­re på dag­hem och för­sko­lor. I de pass­ligt stora dag­hem­men finns en ge­men­skap. Alla pe­da­go­ger kän­ner till alla hu­sets barn och vård­nads­ha­va­re. Ser­vice­om­rå­dets so­ci­o­no­mer – väl­färdspe­da­go­ger gör låg­trös­kel­pe­da­go­giskt sam­ar­be­te på dagis med barn­grup­per och fa­mil­jer.  

I Sjun­deå an­vänds ut­om­huspe­da­go­gik. Vi har na­tu­ren nära och den anses också vara vik­tig i små­barns­fost­ran. Sär­skilt inom fa­mil­je­dag­vår­den är ut­om­huspe­da­go­gi­ken starkt när­va­ran­de i var­da­gen. 

På kom­mu­nens hem­si­da kan du hitta en lista över öppna plats­ak­ti­vi­te­ter för barn­fa­mil­jer, där du kan hitta klub­bar för barn och fa­mil­jer an­ord­na­de av MLL och för­sam­ling­en.  

En del­ta­ga­re be­rät­tar att hen tyc­ker att nivån på dag­vår­den fan­tas­tisk och över­ras­ka­de fa­mil­jen po­si­tivt, den är kom­mu­nens stjär­na. På dagis har de all­tid haft samma be­kan­ta an­sik­ten, bara i hös­tas har det varit ut­byte. Den ut­märk­ta små­barnspe­da­go­gi­ken är åt­minsto­ne för den här fa­mil­jen en håll­kraft. Nät­verk som stöd­jer för­äld­rar­nas var­dag byggs genom dagis, när sys­kon­par och grup­per leker till­sam­mans på går­den.  

Små­barnspe­da­go­gi­ken som kom­muns styr­ka skul­le också kunna ut­nytt­jas i mark­nads­fö­ring­en av Sjun­deå. Fast då kan det snabbt be­hö­vas fler grup­per.  

För­sko­lor­na har en egen In­stagram, genom vil­ken du kan kika in i vår var­dag. Syf­tet är att ge en bild av vad som hän­der i för­sko­lan och det tvåå­ri­ga för­sko­le­för­sö­ket, men också att lära barn om tryggt och re­spekt­fullt be­te­en­de på so­ci­a­la me­di­er. Me­ning­en är att dis­ku­te­ra med bar­nen om vilka bil­der som ska delas, vad som kan och vad man vill pub­li­ce­ra, om bil­den är po­si­tiv, om någon kan bli sårad av den och hur det känns om någon läg­ger upp bil­den utan tillå­tel­se.  

MLL:s tjäns­ter är be­kan­ta för del­ta­gar­na, fa­mil­je­kafé­er­na är vik­ti­ga. Lo­ka­ler­na hål­ler på att för­fal­la, vi hop­pas att kom­mu­nen age­rar pro­ak­tivt och för­står vik­ten av att stöd­ja den tred­je sek­torn. Här skul­le till ex­em­pel bib­li­o­te­ket kunna vara en part­ner. I nu­lä­get lig­ger myc­ket an­svar på en per­son i MLL:s verk­sam­het.  

Den bull­ri­ga, ut­tröt­tan­de mil­jön på för­sko­lor­na be­kym­rar. Skul­le för­sko­le­grup­per­na kunna flyt­tas till dagis? Sam­ar­be­tet mel­lan för­sko­lor­na och sko­lor­na har varit bra, åt­minsto­ne ti­di­ga­re. Oro för fas­tig­he­ten, inte bara för ut­rym­mes­bris­ten, utan också för att inte ha en egen gård.  

Svar: I prin­cip skul­le för­sko­le­un­der­vis­ning kunna hål­las även på dagis, men kom­mu­nen har be­slu­tat att för­sko­le­un­der­vis­ning an­ord­nas i an­slut­ning till sko­lor­na. Syf­tet är att skapa en smi­dig över­gång från för­sko­la till grund­sko­la. Sam­ar­be­tet mel­lan för­sko­la och grund­ut­bild­ning sän­ker trös­keln för över­gång­en till sko­lan. På ut­bild­ningscam­pus kan vi nu alla vara under samma tak.  

Kunde det fin­nas språk­bad­sun­der­vis­ning i en två­språ­kig kom­mun? Det är trev­ligt att sång­er och ram­sor på svens­ka har in­tro­du­ce­rats i de finsk­språ­ki­ga dag­hem­men genom språk­be­rik­nings­pro­jek­tet. Lyck­ligt­vis är många hob­by­er två­språ­ki­ga. Skul­le det vara möj­ligt att er­bju­da svens­ka som A1-​språk? Kanske beror på ele­van­tal.  

Svar: Inom små­barns­fost­ran och för­sko­le­pe­da­go­gik finns sedan flera år ett pro­jekt för ut­veck­ling av språk­be­ri­kan­de verk­sam­het med stat­ligt stöd. Per­so­na­len har fått ut­bild­ning i språk­be­ri­kad pe­da­go­gik och har nu verk­tyg och kun­skap för att im­ple­men­te­ra det.  

För­sko­lor­na fick genom det nya in­ter­na­tio­na­li­se­rings­pro­jek­tet en sve­rige­finsk vän­sko­la i Stock­holm. Bar­nen har t.ex. sjung­it till­sam­mans på Teams och skic­kat brev till varand­ra. Genom pro­jek­tet får för­sko­le­barn öva på det andra in­hems­ka språ­ket och lära känna barn som bor i Sve­ri­ge och deras var­dag i dagis och skola.  

Tyy­skylä dag­hem har inte kun­nat göra lika många buss­ut­flyk­ter som ti­di­ga­re, och till ex­em­pel besök på äldre­bo­en­det ute­bli­vit.  

Svar: Kan man kom­bi­ne­ra med till ex­em­pel fri­tids­ak­ti­vi­te­ter för äldre och ha en ge­men­sam buss? Lik­som ser­vice­lin­jen, kanske i sam­ar­be­te med bib­li­o­te­ket för att främ­ja besök. Alla är över­ens om att det skul­le vara un­der­bart med var­dag­li­ga stun­der för barn och äldre, inte bara någon hög­tid en gång om året. Till ex­em­pel pyss­la ihop?  

Skul­le det vara möj­ligt att er­bju­da andra in­vå­na­re möj­lig­het att delta? Åt­minsto­ne i sam­band med te­ma­da­gar, till ex­em­pel Gå ut med den äldre. På be­bis­da­gen i Lojo fick man be­sö­ka ett äldre­bo­en­de med be­bi­sen och mu­si­ce­ra till­sam­mans. Ge­men­ska­pen mel­lan ge­ne­ra­tio­ner­na är vik­tig för alla par­ter.  

Pro­gram­met som kom­mu­nen ko­or­di­ne­ra­de i sam­band med gol­fe­ve­ne­mang­et i som­ras var ut­märkt och väl­pla­ne­rat. Tu­rist­hel­gen kunde upp­re­pas, sam­ti­digt som nya in­vå­na­re in­tro­du­ce­ra­des i Sjun­deå genom pro­gram­met.  

För­e­ning­en Si­un­tion Olo­hu­o­nes ak­ti­vi­tet är på väg att avta, “slut på krut”. Ingen har tid att or­ga­ni­se­ra det stora åter­vin­nings­e­ve­ne­mang­et ensam eller ens med ett par. Skul­le det vara möj­ligt att få hjälp av kom­mu­nen? Det finns få ar­be­ta­re i kom­mu­nen, men man kan tänka på sam­ar­be­te mel­lan olika par­ter i kom­mu­nen. Ett för­slag om eve­ne­mangs­bi­drag kom­mer tas upp i nämn­den. Man kan be om hjälp av Maa­rit Tu­o­misto, Paula Ki­vekäs, Aino Mykrä och höra sig för om kom­mu­nen kan hjäl­pa till.  

Sak­by­ta­re­ve­ne­mang­et har loc­kat folk från när och fjär­ran. Man kunde ut­nytt­ja till­fäl­let och sam­ti­digt ordna till ex­em­pel Syö Si­un­tio / Smaka på Sjun­deå i sam­ar­be­te med café­er och re­stau­rang­er. 

Många Sjun­deå­bor job­bar ut­an­för kom­mu­nen. Vil­ken typ av verk­sam­het skul­le föra in­vå­nar­na sam­man? Mer ge­men­skap, det skul­le öka väl­må­en­det. Här spe­lar för­e­ning­ar­na en stor roll.  

En kurs i sim­tek­nik med in­struk­tör pla­ne­ras för vuxna. Kom­mu­nens re­sur­ser räc­ker till den sor­tens en­gångs­sats­ning­ar för att främ­ja väl­må­en­de. Pro­jekt­me­del kan också an­vän­das. Just nu pla­ne­rar väl­färds­sek­torn en års­kloc­ka för eve­ne­mang, till ex­em­pel i sam­band med te­ma­da­gar och -​veckor. 

Tf. tek­nisk di­rek­tör Ken­neth Flyt­h­ström, mar­kan­vänd­nings­chef Teija Liuska-​​Eloranta

På bibba­kaf­fet i ons­dags dis­ku­te­ra­des bl.a. lek­par­ker, triv­seln i cent­rum och Varg­sväng­ens av­lopps­sa­ne­ring. 

Lek­par­ker: 

Bråds­kan­de pro­blem åt­gär­das i år, nästa år upp­rustas lek­par­ker­na. 

Hu­vud­lek­par­ken byggs in­till Fanju­kars nästa år, om man får peng­ar till det. Kom­mun­full­mäk­ti­ge god­kän­ner bud­ge­ten för 2024 den 13.11. Pla­ce­ring­en grans­kas ännu vid när­ma­re pla­ne­ring. 

Bränn­mal­mens lek­park har be­ställts och bör­jar byg­gas i år. Sta­ke­tet byggs nästa år. 

Lek­par­ken i Lap­pers har fått sand­lå­da och gung­or som pla­ne­rats. 

Det kol­las ifall kom­mu­nen har möj­lig­het att laga lek­par­ken vid Ve­turi. 

Varg­sväng­ens av­lopps­sa­ne­ring: 

Det byggs nu en par­k­ak­tig våt­mark på åkern in­till Sjun­deå­vä­gen. Dit leder man om­rå­dets dag­vat­ten. 

I prin­cip ska man an­slu­ta sig till dag­vat­ten­sy­ste­met, ef­tersom det är lagstad­gat. Be­ho­vet ut­vär­de­ras in­di­vi­du­ellt för fas­tig­he­ter­na. Om man ti­di­ga­re har lett dag­vat­net till av­lop­pet, måste man an­slu­ta sig till nät­ver­ket. 

Väg­be­lys­ning: 

Un­der­hål­let hör an­ting­en till kom­mu­nen eller till sta­ten, be­ro­en­de på vil­ken väg det är frå­gan om. På se­nas­te tiden har kom­mu­nen un­der­hål­lit be­lys­ning­en, och där­för har den varit på även dag­tid i olika om­rå­den. 

Be­lys­ning­en längs 51:an i Pic­ka­la har varit mörk från bron mot Kyrkslätt. Den be­lys­ning­en sköts av sta­ten. I dessa fall kan man med­de­la NTM-​centralen an­ting­en genom att ringa Väg­tra­fi­kant­lin­jen 0200 2100 eller på nätet på ett kart­bot­ten på pa­lau­te­vay­la.fi. 

För­bät­ring­en av Stam­väg 51: 

NTM-​centralens pro­jekt ska för­bätt­ra stam­vä­gen från Munk­kul­la i Kyrkslätt ända till In­gå­grän­sen. 

Man kan lämna in kom­men­ta­rer på mil­jö­kon­se­kvens­be­döm­ning­en till NTM-​centralen fram till 14.11. 

Kors­ning­en Sjun­deå­vä­gen och Stam­väg 51:

För­bätt­ring­en av kors­ning­en pla­ne­ras skillt från för­bätt­rning­ar­na på Stam­väg 51. Pla­ner­na är så gott som fär­di­ga, men fi­nan­sie­ring­en fat­tas. 

Öns­ke­mål: 

• För­bätt­rning av Bill­skog­vä­gen mel­lan Fan­jun­kars­vä­gen och Bränn­mal­men. Vägen är nu smal och det finns ingen trot­to­ar, trots tung tra­fik. 
• Städ­ning­en av Tyy­skylä dag­hem är un­der­di­men­sio­ne­rad, och man öns­ka­de för­bätt­rning av un­der­hål­let av går­den. 
• Öns­ke­mål om flera eller stör­re roski­sar i Stör­svik, och flera töm­ning­ar. 
• Sim­bå­sets ute­lam­pa kon­trol­le­ras, och man in­stal­le­rar en skym­nings­bry­ta­re ifall det be­hövs. 
• Någon frå­ga­de om tid­ta­bel­len för as­fal­te­ring­en av den “gamla delen” av Bränn­mal­men. Tek­nis­ka nämn­den be­stäm­mer varje vår vad som ska as­fal­te­ras, inom ra­mar­na för bud­ge­ten. 
• Man öns­ka­de ett över­gångs­stäl­le på Bränn­malms­vä­gen, där man kom­mer från Bränn­malms­bå­gen och –kul­lan. Det lär vara lätt att ordna. 
• Någon bad om tid­ta­bel­len för väg­be­lys­ning­en i Sunnan­viks bo­stas­om­rå­de. Just nu finns ingen tid­ta­bell, det åt­gär­das en­ligt an­slag. 
• Det kon­sta­te­ra­des, att väg­be­lys­ning­en i bör­jan av Kyr­ko­vä­gen och del­vis Kum­mel­vä­gen varit mörka. Kom­mu­nen är med­ve­ten om pro­ble­met och har be­ställt un­der­håll. 
• Sköt­seln av grön­om­rå­de­na i cent­rum dis­ku­te­ra­des. Kom­mu­nen kom­mer att fästa upp­märk­sam­het vid det då man gör den nya grön­om­rå­des­pla­nen i sam­band med den nya cent­rum­pla­nen som är under ar­be­te. 

Om du upp­täc­ker bris­ter, får du gärna med­de­la kom­mu­nen genom kom­mu­nens re­spons­ka­nal. Så kan fel åt­gär­das, och man kan upp­da­te­ra un­der­håll­sin­ter­vall. 

För­valt­nings­di­rek­tör Niko Kan­nisto, livs­kraft­chef Kaisa Ki­ve­lä 

På bibba­kaf­fet dis­ku­te­ra­des bland annat kom­mu­nens dragnings-​ och håll­kraft, allt­så hur man loc­kar nya in­vå­na­re till Sjun­deå och vad som får dem att stan­na. Ut­rym­me, väl­må­en­de, fri­tid och na­tu­ren till­sam­mans med när­he­ten till met­ro­po­len loc­kar nya in­vå­na­re. Kom­mu­nen ar­be­tar för att det också i fram­ti­den ska fin­nas en häl­so­cen­tral i Sjun­deå.

Triv­seln i och ut­veck­ling­en av cent­rum kom upp som ett vik­tigt ämne. Det kom öns­ke­mål om att kom­mun­cent­rum skul­le ut­veck­las till att vara trev­li­ga­re, också med tanke på dem som pas­se­rar genom Sjun­deå.

Kom­mu­nens livs­krafts­kväl­lar är fri­form­se­ve­ne­mang öppna för alla, och på dem har redan nya sam­ar­bets­for­mer upp­stått. Sjun­deå fö­re­ta­ga­re an­ord­nar även fru­koste­ve­ne­mang för fö­re­ta­ga­re.

Kom­mu­nen ut­veck­lar nya lös­ning­ar för AN- och fö­re­tagar­tjäns­ter, ef­tersom AN-​tjänsterna över­förs till kom­mu­ner­na den 1.1.2025. Kom­mu­nen för­hand­lar om ser­vice­sam­ar­be­te med grann­kom­mu­ner.

Bild­nings­di­rek­tör Eero Kling, biblioteks-​ och kul­tur­chef Maa­rit Tu­o­misto

Bibba­kaf­fe 6.9.2023 På bild­nings­sek­torns bibba­kaf­fe den 6.9 pra­ta­des det bland annat om skol­skjut­sar­na, skoll­un­chen, Tyy­skylä dag­hems gård och bib­li­o­teks­be­sök, det mer­öpp­na bib­li­o­te­ket, kul­tu­re­ve­ne­mang och bok­cirk­lar. 

Bild­nings­di­rek­tör Eero Kling pre­sen­te­ra­de ut­red­ning­en om skol­vä­gar som klas­sats som far­li­ga. Skol­skjut­sar­na måste ord­nas så, att barn inte be­hö­ver gå längs far­li­ga vägar eller korsa dem på far­li­ga stäl­len. Det här leder i vissa fall till långa buss­re­sor. 

Det dis­ku­te­ra­des att HRT inte krävt bus­sar med sä­ker­hets­bäl­ten i upp­hand­ling­en. Bus­sar­na är valda en­ligt an­ta­let pas­sa­ge­rar­plat­ser, och en del av dem är stå­plat­ser. Kom­mu­nen dis­ku­te­rar bus­sar­nas sä­ker­het med HRT, och man vill fram­för allt ha sä­ker­hets­bäl­ten i mi­ni­bus­sar­na. Det lönar sig ändå att ge re­spons också di­rekt till HRT via deras kundser­vice. 

Gäl­lan­de skoll­un­chen oro­a­de mat­tu­rer­na en del för­äld­rar, då den förs­ta mat­tu­ren är redan kl. 9.45 trots att bar­nen kan vara hemma först kl. 14.20. Om barn inte är med i ef­ter­mid­dags­klub­ben får de inget mel­lan­mål. Det är svårt att på­ver­ka mat­tu­rer­na, men Kling har dis­ku­te­rat saken med rek­torn och de fun­de­rar ännu på al­ter­na­tiv. Ett lös­nings­för­slag från bibba­kaf­fets del­ta­ga­re var att de barn som är i den här si­tu­a­tio­nen skul­le få gra­tis mel­lan­mål. 

Många för­äld­rar öns­ka­de också att ele­ver­na i den svensk­språ­ki­ga och finsk­språ­ki­ga sko­lan skul­le träf­fas under skol­da­gen. Det skul­le falla sig na­tur­ligt att träf­fas över lun­chen. Trots att många åker buss till­sam­mans med barn från båda sko­lor­na, öns­ka­de för­äld­rar­na mera in­ter­ak­tion mel­lan sko­lor­na och språk­grup­per­na. 

Cam­pu­sets per­so­nal kan köpa mat som bli­vit över från skoll­un­chen. Trots att det skul­le vara fint att er­bju­da den här möj­lig­he­ten till alla kom­mu­nin­vå­na­re, har man kon­sta­te­rat att man inte vill släp­pa in ut­om­stå­en­de i mat­sa­len under skol­da­gen. 

Det kom ett öns­ke­mål om att kom­mu­nen skul­le er­bju­da olika paket i ef­ter­mid­dags­verk­sam­he­ten, så att av­gif­ter­na skul­le va­ri­e­ra en­ligt hur många tim­mar bar­net del­tar. I upp­del­ning­en borde man ta busstu­rer­na i be­trak­tan­de. Kling sva­ra­de att kom­mu­nen är med­ve­ten om att ef­ter­mid­dags­verk­sam­he­ten är dyr, och att de ut­re­der saken. 

Skol­bygg­na­den är just nu trång. Pro­gno­sen visar ändå på mins­kan­de ele­van­tal, och redan under nästa läsår kom­mer det fin­nas en finsk­språ­kig för­sko­le­grupp mind­re än i år. 

Det fram­kom att da­gis­bar­nen från Tyy­skylä inte har kun­nat åka på ut­flykt efter att man lade till busstu­rer så, att bus­sen inte har möj­lig­het att köra dem till cent­rum ut­an­för kol­lek­tiv­tu­rer­na. De nu­va­ran­de busstu­rer­na till Sjun­deå cent­rum pas­sar inte dag­hem­mets tid­ta­bell. Dag­hem­mets bud­get räc­ker inte till buss­trans­por­ter till till ex­em­pel bib­li­o­te­ket eller andra ut­flyk­ter. Kling för­med­lar in­for­ma­tio­nen till Mari Mikonaho-​Ratia, chef för små­barnspe­da­go­gik, så att bar­nen igen ska kunna be­sö­ka bib­li­o­te­ket. 

Det kom öns­ke­mål om en stor central­lek­park. Kom­mu­nen har gjort en lek­parks­plan, och just nu läg­ger man upp en tid­ta­bell för för­verk­li­gan­det. I pla­nen ingår en central­lek­park. De som är in­tres­se­ra­de kan komma och dis­ku­te­ra lek­par­ker­na med tek­nis­ka di­rek­tö­ren på Tek­nis­kas bibba­kaf­fe den 1.11.2023. 

Man kan be­kan­ta sig med lek­parks­pla­nen i tek­nis­ka nämn­dens pro­to­koll och bi­la­gor från deras möte 15.11.2022: 

Många glad­de sig åt det nya mer­öpp­na bib­li­o­te­ket, men det fanns också oros­mo­ment. Nu­för­ti­den måste man all­tid komma ihåg att ta med sig sitt bib­li­o­tekskort om man vill komma och läsa tid­ning­ar i bib­li­o­te­ket på för­mid­da­gar­na. Det kan vara svårt för till ex­em­pel någon med min­nes­sjuk­dom att an­vän­da det mer­öpp­na bib­li­o­te­ket om man inte kom­mer ihåg sin pin­kod eller hur man log­gar in. Det kan leda till färre spon­ta­na besök i bib­li­o­te­ket. Bib­li­o­te­ket lovar ändå hand­le­da i hur man an­vän­der det mer­öpp­na bib­li­o­te­ket. 

Många öns­ka­de en bok­cir­kel för vuxna. Det går bra att ordna i bib­li­o­te­ket, och bib­ban kan också hjäl­pa med till ex­em­pel att välja böc­ker. Det har fun­nits en pri­vat svensk­språ­kig bok­cir­kel i Sjun­deå redan i 45 år, men det har inte fun­nits del­ta­ga­re för en finsk­språ­kig grupp. 

Cam­pu­sets in­vig­nings­fest förra hös­ten min­des man med värme, fram­för allt gil­la­de väl­digt många Alek­sis Kivi-​teateruppvisningen. Man öns­ka­de mera kul­tur i sock­nen, för alla åld­rar och på bägge språ­ken. Biblioteks-​ och kul­tur­ko­or­di­na­tor Aino Mykrä be­rät­ta­de att för­fat­tar­gäs­ten Lina Lau­rent be­sök­te bib­li­o­te­ket vec­kan innan. Leena Lehto­lai­nen be­sö­ker bib­li­o­te­ket på Sjun­deå­da­gen, och sjun­deå­bon, ope­ras­ång­ers­kan He­le­na Jun­tu­nen kom­mer att be­rät­ta om sin bok se­na­re på hös­ten. 

Det be­hövs en an­slags­tav­la i bib­li­o­te­ket, byns ge­men­sam­ma var­dags­rum. Det finns di­gi­ta­la an­slags­tav­lor, in­foskär­mar, i bib­li­o­te­ket. Dem kan in­vå­na­re an­vän­da för att mark­nads­fö­ra till ex­em­pel eve­ne­mang eller hob­by­verk­sam­het. Skic­ka an­non­sen i form av en Power Point-​sida till adres­sen kir­jas­to@si­un­tio.fi(öpp­nas i en ny flik).  

Dag­hems­bar­nens för­äld­rar tac­ka­de för möj­lig­he­ten att gå på “bi­o­graf” i cam­pu­sets au­di­to­ri­um. Kom­mu­nen har nu in­för­skaf­fat en li­cens som gör att man i fort­sätt­ning­en kan visa näs­tan vilka fil­mer som helst. Sjun­deås MLL-​förening har också ord­nat en film­kväll för barn till­sam­mans med bib­li­o­te­ket i som­ras. Nu kom­mer det komma re­gel­bund­na film­vis­ning­ar för vuxna, unga och barn. 

Det på­pe­ka­des att Tyy­skylä dag­hems gård ännu är oskött trots upp­re­pa­de med­de­lan­den till kom­mu­nen. Kom­mu­nen har lagt ut un­der­hål­let på ent­re­pre­nad, och tack vare kon­tak­ter från in­vå­nar­na har det bli­vit tyd­ligt att un­der­hål­let av dag­hem­met inte be­ak­tas or­dent­ligt i kon­trak­tet. In­vå­nar­na viss­te också att be­rät­ta att det har varit pro­blem med plog­ning­en och att per­so­na­len har sut­tit fast ef­tersom vägen inte plo­gats på många tim­mar och dagar efter snö­fall. Många öns­ka­de att Sjun­deå skul­le an­stäl­la egen un­der­hålls­per­so­nal. Kling tac­ka­de för feed­bac­ken om plog­ning­en, det är bra för kom­mu­nen att veta att det ti­di­ga­re varit pro­blem inför den kom­man­de vin­tern. 

Man hop­pa­des att ett dagis skul­le öpp­nas igen i Stör­svik. An­ta­let fa­mil­jer har ökat i om­rå­det under de se­nas­te åren. En för­äl­der hop­pa­des på ett dag­hem i den be­fint­li­ga bygg­nad som be­dömts fun­ge­ra för da­gis­verk­sam­het. Kom­mu­nen för­be­re­der just nu en in­vå­naren­kät, som kom­mer att pub­li­ce­ras för kom­mu­nin­vå­nar­na att fylla i innan jul. En vik­tig fråga i en­kä­ten är vem som skul­le kunna ta sina barn till ett even­tu­ellt dag­hem i Stör­svik. Bibba­kaf­fets del­ta­ga­re fö­reslog att Stör­sviks­da­gi­set skul­le pre­sen­te­ras som ett al­ter­na­tiv också för In­gå­för­äld­rar. 

Bild­nings­di­rek­tör Kling fick en fråga om vad han är mest nöjd med i AKK-​skolan, och vad man kunde ut­veck­la. Ut­veck­lan­det av sko­lan är rek­torns upp­gift. Kling är nöjd med att det mång­å­ri­ga pro­jek­tet att få ge­men­sam­ma ut­vär­de­rings­kri­te­ri­er för års­kur­ser­na 1–5 i båda sko­lor­na nu är i mål. Ton­å­ring­ar är ton­å­ring­ar och barn är barn så det finns all­tid ut­ma­ning­ar, men man tar tag i dem. I Sjun­deå är klas­ser­na också re­la­tivt små, vil­ket är en fin sak. För­äld­rar­nas ut­veck­lings­för­slag be­hand­las, fast pro­ces­ser­na kan vara långa. Just nu vän­tar man på en even­tu­ell ny lä­ro­plan, innan man bör­jar ut­veck­la un­der­vis­ning­en i någon viss rikt­ning. En kom­man­de ut­ma­ning är att en del av un­der­vis­nings­per­so­na­len är an­ställd med pro­jekt­peng­ar, som tar slut 2024. 

Fri­id­rotts­pla­nens gräs­plan har varit i an­vänd­nings­för­bud i sam­band med att gräs­mat­tan för­ny­ats. Sko­lor­na och de mins­ta bar­nen har ändå fått an­vän­da den, trots att det varit för­bju­det för vuxna och lag. Kom­mu­nens tek­nis­ka av­del­ning in­for­me­rar om pla­nens an­vänd­nings­för­bud, och man kan fråga dem om det. Skul­le en konst­gräs­plan vara mera prak­tisk? Det måste ut­re­das innan pla­nen för­ny­as nästa gång. SIF skö­ter just nu pla­nen. 

Det nya cam­pu­set har fört sam­man olika ak­tö­rer, och det se­nas­te året har hand­lat om att sköta prak­tis­ka saker, som ut­rym­me­san­vänd­ning och sä­ker­hets­ä­ren­den. Under vin­tern kom­mer man skapa en vi­sion för cam­pus, så att man till­sam­mans med alla ak­tö­rer kan ut­veck­la cam­pu­set i samma rikt­ning. 

Vid ska­de­gö­rel­se gör SRV en brottsan­mä­lan och för ären­det vi­da­re. Man kan an­mä­la om sönd­ri­ga trä­nings­red­skap till biblioteks-​ och kul­tur­chef Maa­rit Tu­o­misto maa­rit.tu­o­misto@si­un­tio.fi. För till­fäl­let är in­ne­ban­dy­må­len tra­si­ga. Väl­färds­chef Paula Ki­vekäs, som kan in­för­skaf­fa nya, kom­mer att med­de­las om saken. 

Det kom­mer att hål­las flera bibba­kaf­fen under hös­ten. Vi hop­pas kunna ar­ran­ge­ra bibba­kaf­fen även under våren, då som ef­ter­mid­dag­s­kaf­fe så att så många som möj­ligt kan delta.

Vår­vin­tern 2023 ord­na­de vi ut­bild­ning­ar och verk­stä­der för unga och tjäns­te­in­ne­ha­va­re om del­ak­tig­het till­sam­mans med Kom­pe­tens­cent­ret för ungas del­ak­tig­het. Kurs­se­ri­en gav unga vär­de­full er­fa­ren­het av del­ta­gan­de, och er­bjöd kom­mu­nens tjäns­te­in­ne­ha­va­re och be­sluts­fat­ta­re verk­tyg för att in­vol­ve­ra in­vå­nar­na i be­sluts­pro­ces­sen. Under ut­veck­lings­pro­ces­sen föd­des en idé om att be­sluts­fat­ta­re kunde nå unga genom att be­sö­ka ung­domslo­ka­len Wal­kers. Kon­sep­tet kom­mer vi­da­re­ut­veck­las under hös­ten 2023 till­sam­mans med ung­doms­tjäns­ter­na, Kom­pe­tens­cent­ret för ungas del­ak­tig­het samt Sta­tio­nens barn. 

Vi ord­na­de in­vånar­kväl­len Med och på­ver­ka den 2.3.2023. Där fick in­vå­na­re lära sig mera om be­sluts­pro­ces­sen, och vi­sio­ne­ra fram­ti­dens Sjun­deå. 

Den 13.3.2023 hade bib­li­o­te­ket en val­dis­kus­sion i cam­pu­sets au­di­to­ri­um. Kan­di­da­ter från alla riks­dags­par­ti­er del­tog i pa­ne­len, och eve­ne­mang­et strea­ma­des på kom­mu­nens facebook-​sida. 

Under för­hands­röst­ning­en kunde också fa­mil­jens yngs­ta rösta, i bib­li­o­te­kets mju­kis­val. För­sko­le­e­le­ver och de yngs­ta ele­ver­na i Alek­sis Kiven koulu och Sjun­deå svens­ka skola rös­ta­de också med sina grup­per. 

Bib­li­o­te­ket och del­ak­tig­hets­pro­jek­tet ut­ma­na­de kom­mu­nin­vå­nar­na att läsa fyra böc­ker med något sam­hälls­te­ma under som­ma­ren. Vi lot­ta­de ut Helle-​ämbare med Sjundeå-​produkter bland del­ta­gar­na. 

Låg­sta­di­er­nas års­kur­ser 5 och 6 får under hös­ten delta i te­ma­tim­mar­na Titta, vi på­ver­kar! På te­ma­tim­mar­na får ele­ver­na be­kan­ta sig med de­mo­kra­ti och del­ta­gan­de ur många olika vinklar, och får också träf­fa kom­mu­nens be­sluts­fat­ta­re.