Bibbakaffe

Närvarande var arbetstagare vid Västra Nylands räddningsverk. Brandchef Hanna Leinonen anlände för att berätta om beredskap.

Detta diskuterade vi:

72 timmars beredskapsrekommendation

Myndigheternas beredskapsrekommendationer hittar du på 72timmar.fi. På sidan berättar man om olika former av beredskap, bland annat reservförråd, elavbrott, tillräckligt med vatten och om psykisk kristålighet. I diskussionen lyftes några anmärkningsvärda punkter:

· Det är bra att komma ihåg att toaletterna inte fungerar om det är vattenavbrott.

· Många, i synnerhet unga, har inte en batteridriven radio. Smarta apparater kan påverkas av störningar, batteriet kan ta slut och under ett strömavbrott kan man inte ladda telefonen utan en reservströmkälla.

· Det är alltid bra att ha lite kontanter med sig eftersom bankautomaterna inte fungerar vid en kraftförsörjningsstörning och man kan inte nödvändigtvis betala med kort i butiken.

· Hemma är det bra att ha en brandfilt och/eller brandsläckare i funktionsdugligt skick. Med effektiv förstahandssläckning kan man undvika stor förstörelse av egendom och personolyckor. Man ska komma ihåg att regelbundet granska brandvarnarens skick!

· Reservförråd betyder inte en enskild låda som man tar fram då det är nödvändigt, eftersom ett förråd som länge lämnats i förvar kommer att gå illa. Reservförråd betyder egentligen mer att man i skåpen alltid har tillräckligt med mat för 72 timmar för hela familjen.

Kom även ihåg att stänga av alla elapparater då det blir strömavbrott! Ett strykjärn som blivit på är en brandsäkerhetsrisk om elen slås på igen efter att du gått och lagt dig.

Mer rekommendationer för beredskap finns på adressen suomi.fi/guider/beredskap. Inrikesministeriet har i höst uppdaterat rekommendationerna för beredskap.

Hur ska man kommunicera i krissituationer så att man inte orsakar onödig panik och så att alla nås?

Vid räddningsverket över man på störningssituationer och kommunikation är en del av det. Kommunikationen har långa anor och goda verksamhetsmodeller men ju fler aktörer desto svårare är en enhetlig kommunikation.

I situationer där elektroniska kanaler som t.ex. kommunens hemsidor inte fungerar har kommunerna en egen plan för kriskommunikation. Många kommuner har börjat främja och utveckla sin plan. I kommunerna har man identifierat ett behov vid t.ex. vatten- och strömavbrott. Kommunikationsmaterial förbereds tillräckligt på förhand. Alla kommer nödvändigtvis inte från sina hem till de platser där kommunikationen finns i tryckt format, så även till detta måste man hitta på en lösning. Användningen av en bil med högtalare är däremot besvärligt eftersom Västra Nyland är ett brett område.

En allmän rädsla bland äldre är rädslan att bli bedragen. Bedrägeri med modern teknik är med skrämmande än exempelvis hotet att bli misshandlad utomhus. Att känna igen desinformation är även utmanande. Det lugnar att kommuner och myndigheter

kommunicerar om att man bereder sig för störningar, men man måste komma ihåg att det i myndighetsverksamheten även finns sekretessbelagda uppgifter.

Befolkningsskydd

Ifall man i Västra Nyland bor i ett höghus med befolkningsskydd är det ens närskydd. Västra Nyland har inte ett likadant bergsskyddsnätverk som Helsingfors. För de som bor i egnahemshus finns en anvisning för att ta skydd inomhus som hittas på spek.fi (Räddningsbranschens centralorganisation i Finland).

I Finland är bygget av skydd i global jämförelse på mycket bra nivå. Vi har hyfsat skött om kapaciteten för befolkningsskydd.

Befolkningsskydden ska ha en ansvarig skötare som ska få befolkningsskyddet i skick inom 72 timmar från att befallningen gjorts. Räddningsväsendet är inte den aktör som sätter befolkningsskydden i skick.

Räddningsväsendets egna webbsidor

Räddningsväsendet hittar du på pelastustoimi.fi/sv. På sidorna hittar du uppgifter om räddningsväsendet på ditt område samt basinformation om räddningsväsendets verksamhet. I högra kanten av sidan finns en genväg till beredskapsanvisningarna, och där finns även en länk till SPEK och till en PDF med ofta ställda frågor om befolkningsskydd.

An2025-reformen presenterades av Johanna Adelmin-Inkinen och Petra Fagerlund från beredningsgruppen för sysselsättningsområdet Kyrkslätt-Vichtis-Sjundeå samt en del av tiden Sjundeå kommuns kommunutvecklingsdirektör Jytta Poijärvi-Miikkulainen.

Sysselsättningsområdet i Sjundeå

Sjundeå bildar ett sysselsättningsområde med Vichtis och Kyrkslätt från 1.1.2025.

Sysselsättningsområdets verksamhetspunkt kommer i Sjundeå i kommunhusets aula och kundträffar ordnas i Sjundeå 1–2 dagar i veckan genom tidsbokning.

Sjundeås, Vichtis och Kyrkslätts sysselsättningsområde är i ett bra läge, arrangemangen har kommit igång bra och verksamheten börjar smidigt 1.1.2025.

I början av året börjar företagsrådgivare Satu Österberg på heltid i Sjundeå och erbjuder stöd till nyetablerade företagare.

Man kan läsa mer om sysselsättningsområdets tjänster och att ordna sysselsättningstjänster i presentationen sysselsättningen utarbetat för Bibbakaffet:

Diskussion uppstod om följande ämnen:

Organisation:

I sysselsättningsområdet verkar en nämnd med beslutsfattare och aktörer från alla kommuner. Man fattar beslut om bl.a. ekonomin.

Kyrkslätt kommun verkar som arbetskraftsmyndighet.

Sysselsättningsområdet har därtill en styrgrupp som består av tjänsteinnehavare från alla kommuner. I styrgruppen planerar man bl.a. det visuella uttrycket.

Kommer det ett gemensamt sysselsättningsprogram? I Kyrkslätt och Sjundeå finns inte för tillfället gällande program. Jytta tar ärendet till styrgruppen.

Hur påverkat ändringen kunder direkt i början av året och hur informerar man om saken?

På torsdag 2.1.2025 börjar den nya personalen arbeta för sysselsättningsområdet.

När får man rådgivning i Sjundeå för första gången? Redan i januari kan man få rådgivning.

Att anmäla sig som arbetssökande sker fortsättningsvis via Jobbmarknaden, helt som hittills.

Sysselsättningsområdets hemsidor finns på Kyrkslätts hemsidor, och där styrs Sjundeås kunder till Sjundeå.

Webbsidornas adress är https://kyrkslatt.fi/arbetskraftstjanster/ – hur kan man marknadsföra så att även Sjundeåbor vet att denna tjänst är avsedd för dem?

Vid årsskiftet kommer tidningsannonser om sysselsättningsområdet.

Man informerar även om saken på kommunernas webbsidor och sociala media.

Samarbete även med andra sysselsättningsområden (oro över som arbetssökande är i olika ställning beroende på sysselsättningsområdet?).

Vad ändras för Sjundeås del?

Verksamhetsställen finns i alla kommuner i sysselsättningsområdena och där kan man i den egna hemorten boka en tid till en egen rådgivare. Nu har man från Sjundeå hamnat åka till antingen Lojo, Esbo eller Raseborg.

Sysselsättningsområdet har möjligheten att snabbare reagera på förändringar och bättre tillämpa sig till det egna områdets invånares och arbetsgivares behov. Då man planerar servicestigar beaktar man även bättre lokala särdrag.

Serviceutbudet är kanske inte helt så omfattande som nu.

Från Sjundeås synvinkel en stor förändring, både inom sysselsättningstjänsterna som företagsrådgivningen.

Sysselsättningsområdet samarbetar mångsidigt med kommunerna.

Det är möjligt att kommunerna själv kunde ordna sysselsättningstjänster med låg tröskel. Detta skulle komma som ett extra tillägg och inte tas ifrån de tjänster välfärdsområdet ordnar. ”Ett nytt arbetsförsök”, lönar sig att följa Kommunförbundets sidor.

På kommande även olika projekt gällande sysselsättning. Gemensamt projekt mellan kommuner och sysselsättningsområdet, projektansökningar kommer och går. Även föreningar intresserade av att delta i projekt.

Kunderna delas enligt servicebehov och målet är att får kunder i rätt tid till de tjänster de behöver.

Satu Österberg presenterar sig 

På höstens första bibbakaffe fick vi besök av Satu Österberg som börjat som företagsrådgivare i Sjundeå i april. Trots att hon officiellt är Vichtis kommuns arbetstagare arbetar hon 75 % i Sjundeå. Hon har verkat som företagsrådgivare i över 10 år. Nyföretagsrådgivning är Kiwa-certifierat och dess kvalitet granskas med extern auditering, det vill säga granskningar. Certifikatet garanterar att kvaliteten på servicen till kommuninvånarnas har hög nivå.

Företagstjänsterna omfattar rådgivning för att grund företag samt företagsutveckling. I huvudsak omfattar företagsrådgivning utarbetande av ekonomiska beräkningar för att utreda lönsamhet eller förbättring, eller som t.ex. stöd för framtida planer. Det mest populära ämnet då man bokar tid är rådgivning för startpeng och utarbetande av en plan för affärsverksamheten. Ofta ber man även om råd gällande prissättning, marknadsföring, att ansöka om företagsstöd, finansiering, att anställa en ny arbetstagare samt immateriella rättigheter, det vill säga t.ex. att registrera ett varumärke. Företagsrådgivningen beaktar även personens lämplighet som företagare, samt personens livssituation. Via företagsrådgivningen kan man även be om hjälp med t.ex. orken. Ibland är det klokast att avsluta företagsverksamheten och även i dessa situationer kan man be om råd av kommunens företagsrådgivning.

Via företagsrådgivningen kan man skapa ett FO-nummer för ett nytt företag. Man kan även be rådgivningen om gratis användning av de allmänna blanketterna för affärsverksamhet; offert, beställning, faktura, kvitto, hyresavtal, arbetsavtal, botten för mötesprotokoll etc. Du kan boka ett möte antingen till kontoret eller på distans. Rådgivning ges på finska och engelska men man kan även sköta sina ärenden på svenska. I tekniska kontorets utrymmen hittar du en handbok för att grunda företag på finska, svenska och engelska. Du kan plocka med dig den gratis eller ladda ner den elektroniskt på webben. Företagsrådgivningen och materialen är gratis för Sjundeås kommuninvånare.

Detta diskuterade vi: 

Finns det begränsningar på vilka företagsstöd för landsbygden man använder? 

Det finns stränga begränsningar. De kan inte användas direkt till t.ex. löner och inte i huvudsak till fasta anskaffningar, bortsett från investeringsstödet som uttryckligen är ett stöd för anskaffning av byggnad eller produktionslinje, 20 % av helhetskostnaderna. I huvudsak är företagsstöden avsedda gör att man med dem kan täcka utomstående kunnande som konsultarvoden, marknadsundersökningar och annan anskaffning av sakkunnighet, som företagaren inte själv har och som inte är motiverat och/eller nödvändighet för att grunda företaget eller för att utvidga företagsverksamheten. 

Kan du ge exempel på immateriella rättigheter? 

Till exempel har Harley Davidson registrerat ljudet från sin motor, Fazer har registrerat Fazers blåa nyans och Crocs har registrerat hålen i sina skor. Dessutom kan t.ex. olika ugnar ha formskyddats enligt hurudan form ugnen har och kläders speciella skärning eller form kan ha fått skydd. 

Vad kan man inte registrera? 

Vanliga ord. De måste ha redigerats på något sätt. T.ex. ”Nyt me rillataan” är urskiljbar, eftersom ”rillata” är en förvrängning av ”grillata”. Vissa typsnitt och färger hjälper även i att skapa igenkännbarhet, och då kan något slagord registreras. 

Kan en företagshemlighet få patent? 

För att få patent måste man öppet berätta hur en produkt fungerar. Eftersom vissa företag vill hålla sin produkts produktionssätt som en företagshemlighet, ansöker de inte om patent. 

Namn och domän 

Om det finns två olika aktörer på helt olika branscher är det möjligt att använda samma eller liknande namn. Namn på företag och varumärken kan granskas i PRS namntjänst https://nimipalvelu.prh.fi/nipa/sv(du flyttas till en annan tjänst). På grund av att alla namn inte nödvändigtvis godkänns ska man till handelsregistret meddela tre namnalternativ då man grundar företaget, och det lönar sig att noggrant tänka ut alla alternativ. Om man siktar på att bli en internationell aktör är det bra att kontrollera att det valda namnet inte betyder något kontroversiellt på andra språk. 

Då man skapar en internetdomän är det bra att tänka på om man har behov av .fi eller även .com. Man får inte automatiskt rätt till domäner så det lönar sig att reservera dem i god tid. Man kan även överväga att skaffa felskrivna domäner om man märker att kunderna ofta skriver varumärket fel. 

Vad är lån för mikro- och småföretag? Ersätter det företagarlån? 

Nej det gör det inte. Lån för mikro- och småföretag beviljas för utveckling och tillväxt av liten företagsverksamhet. Företagarlånet är avsett personligen för företagaren och kan användas t.ex. för att köpa företagsaktier.

Vilket råd skulle du ge åt en aspirerande företagare? 

Tänk noga ut dit kundsegment. Begränsa det så mycket som möjligt, för trots att det kunde locka att erbjuda allt till alla är det mer lönsamt att fokusera på en kundgrupp. 

Närvarande var förvaltningsdirektör Niko Kannisto och ekonomichef Antti Loisa. Förvaltningsavdelningen är en av kommunens avdelningar, ca 15 personer arbetar på avdelningen. Förvaltningsavdelningen är uppdelad i mindre enheter, som förvaltnings-, personal-, ekonomi- och IKT-enheten. Till förvaltningsenheten hör kommunens allmänna förvaltning, översättning, kommunens kansli samt kommunikation. I ekonomienheten bl.a. planerar man budgeten och sammanställer bokslut. Bokföringen har utlokaliserats till Lojo. Till IKT hör kommunens datasäkerhetsärenden. I år har man även grundat en kommunutvecklingsavdelning, till den hör marknadsföring. 

Detta diskuterade vi: 

Bokföring och löneräkning har getts som uppgift till utomstående. Har det fungerat bra? Är det vanligt att utlokalisera bland närområdets kommuner? 

Nu för tiden sköter Lojo stad Sjundeås bokföring och löneräkning, en tjänst Sjundeå köper av Lojo. Detta har fungerat mycket bra, i sin ända har Lojo bokförare som är bra, hjälpsamma och lösningsinriktade. I början var det en del omsättning i arbetstagarna, men nu är läget stabilt. 

utlokaliseringen verkar vara en trend som började på 2000-talet. I första hand var det privata sidans företag som utlokaliserade sin bokföring, men kommunerna har följt efter. I Helsingfors fungerade det inte men i mindre kommuner fungerar det. Bland närkommunerna har Vichtis, Ingå och Kyrkslätt utlokaliserat sin bokföring. 

Förr var det lätt för en löntagare att ta sig till lönekontoret för att utreda ärenden som orsakar huvudbry. Hur gör man nu, om någon märker konstigheter i sin lön? 

I Sjundeås ända sköter HR (Human Resources) dessa ärenden. I en normal situation tar löntagaren kontakt med HR, som för ärendet vidare till Lojo. I enkla fall har man rett ut ärendet utan problem. I början då man startade detta med Lojo fanns fler problem. Exempelvis bytte Lojo lönesystem, men vi har utvecklats från dom tiderna. Samma sak gäller för fakturor. Det normala är att man tar kontakt med kommunen. Det kommer mycket frågor om bland annat vattenräkningar. 

Nu för tiden får man information snabbt trots att lönekontoret är i Lojo. Först kommer frågan från kommuninvånaren till HR, som kollar upp läget och tar kontakt med Lojo. Kommunikationen med Lojo sker per e-post, så att ärendena löper smidigare än om varje fråga skulle skickas som servicebegäran. 

Översätter kommunens översättare åt båda hållen? 

Ja. Kommunen har 1 årsverke tillgängligt för översättning. Vi har skyldigheter till översättning i enlighet med språklagen. Den största arbetsbördan kommer från serviceproduktionen, exempelvis har småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen mycket anvisningar. Även verksamhetsorganens möten sysselsätter mycket. Texter i föredragningslistor och protokoll ska finnas på två språk. Uppskattningsvis 95 % av översättningarna är från finska till svenska. Trots att det i kommunen finns många arbetstagare med svenska som modersmål, bereds dokument i huvudsak på finska, för att sedan översättas till svenska. 

Arbetet kommer att ändras i och med artificiell intelligens. Översättning är bland de första områden där artificiell intelligens kan hjälpa. Nu har man i testbruk ett översättningsprogram som baserar sig på artificiell intelligens, och preliminärt har man goda erfarenheter av det. Vi får se om det leder till att översättaren permanent har ett översättningsprogram som hjälp. Artificiell intelligens är dock inte perfekt, språkgranskning av en människa behövs även i fortsättningen. Världen ändras så att den artificiella intelligensen översätter och människan språkgranskar. 

Sommargården är tillfällig. Kommer det att finnas något annat där under de kommande åren? 

Tekniska avdelningen kan säkert svara bättre på detta, men jo, den är tillfällig. Tillfälligheten kan vara flera år. 

Kommentar: kommunens invånare har tagit in ordet ”tillfällig” på fel spår. Syftet är att pengar används för att öka trivseln i kommunen, och just så har man gjort för sommargårdens del. Ordet ”tillfällig” har dock gett uppfattningen att sommargården skulle efter denna sommar försvinna och platsen skulle återställas till hur den tidigare såg ut. Så är det inte tänkt! Då existerande arbeten preciseras kommer det även att klarna vad som slutligt kommer att placeras på sommargårdens plats. Vi kan inte säga hur länge sommargården är tillfällig, men det är bra att det ens finns en sådan här tillfällig lösning. 

Kommuncentrets namn 

I diskussionen lyftes upp att det ser ut som att man för kommuncentret ännu använder namnet ”stationsområde”, vilket säkert beror på historia. Det är viktigt att kommunen kommunicerar var centrum ligger, då man tänker på att locka nya Sjundeåbor till kommunen samt då man planerar tjänster. I Sjundeå har nu uppstått tre centra: kommuncentret, Pickala och simhallens område. Av dessa är kommuncentret viktigast på grund av tågförbindelsen. 

 HRT 

Till slut diskuterade vi HRT. På grund av att Sjundeå är den minsta HRT-kommunen, betalar Sjundeå mest av alla sett till befolkningsmängd. Det finns ett begränsat antal turer, så Sjundeå har även oundvikligen minsta helhetsmängd passagerare. Tågturerna är tillfredsställande för arbetare. Veckoslutet är utmanande och olika avtal begränsar möjligheterna. Man ser ändå anslutningen till HRT som en positiv sak. 

Staten gav 80 miljoner till en plan i tre faser på 2030-talet. I och med det kunde det till Sjundeå anlända tåg till och med en gång i timmen, ifall ekonomin ger med sig. Man upplever det som bra att problemet har identifierats och det finns en konkret plan för att lösa det. I Sjundeå är mesta delen av trafiken, inte enbart kollektivtrafiken, mellan Sjundeå och Kyrkslätt. I Sjundeå vore man mycket glada ifall turer till Kyrkslätt skulle öka. Från Kyrkslätt går tågen varje halvtimme till Helsingfors och på så sätt skulle man inte belasta Helsingfors järnvägsstation överhuvudtaget. Esbos plan för stadsbanan gäller uttryckligen Esbo, inte Sjundeå eller Kyrkslätt. Tidtabellen är fullspäckad där, med arbetet att utvidga banan underlättar man belastningen i Esbo. 

Ett planutkast är att man till spåren skulle få ca 5 km omkörningsspår. För tillfället lider man på kustbanan då Åbotågen är sena. På grund av detta är det skäl att hålla koll på hur västbanan fortskrider. Längs västbanan har Nummelas station planlagts nära Sjundeås gräns, vilket kunde vara en uppmuntran att utveckla norra Sjundeå. I och med västbanan vore den nya huvudlinjen på kustbanan sannolikt Hangö-Helsingfors. De nuvarande Hangö-Helsingfors tågen är pilottåg. 

Miljövårdsenheten på tekniska avdelningen presenterar sig:

Miljöchef Lotta Juusti och miljöinspektör Jukka Limo var på plats. Till deras uppgifter hör miljötillsyn och att främja miljöärenden i kommunen. Dessutom verkar Jukka som koordinator för projektet Mot en koldioxidneutral kommun (HINKU-projekt).

Vi diskuterade dessa ärenden:

Belastning på vattendrag och avfallsvatten i glesbygden

Tillståndet för Sjundeås vattendrag gör kommuninvånarna bekymrade, i synnerhet gällande avfallsvatten.

Invånarna ville i synnerhet veta om Vichtis kommuns situation gällande tillståndet för Nummela avloppsreningsverk. Renat vatten från Nummela avloppsreningsverk rinner över kommungränsen via Björnträsket till Sjundeå å. I Nummela avloppsreningsverk är det gamla tillståndet i kraft ända till år 2026 och hantering av Nummelas avfallsvatten efter det är oklart. Alternativ som Vichtis har granskat är ett nytt reningsverk i Nummela eller att leda avfallsvattnen via HRM:s avloppsnätverk till Blombacka avloppsreningsverk i Esbo. Om Vichtis beslutar bygga ett nytt reningsverk behövs det ett nytt miljötillstånd för anläggningen. Vihdin Vesi ansöker om miljötillstånd av Regionalförvaltningsverket (AVI). Tillståndsprocessen kan dröja flera år med eventuella rättegångsförhandlingar.

Med avfallsvatten i glesbygden avses avfallsvatten som uppstår utanför avloppsnätet. I praktiken förverkligas hanteringen av avfallsvatten i glesbygden i byggnadernas egna små reningsverk och genom att leda avfallsvattnen i slutna tankar. I glesbygden kan det finnas byggnader vars avloppsvattensystem inte är uppdaterade, då de belastar miljön och i synnerhet vattendrag. Årets mål inom miljöskyddet är att inspektera fastigheter och som tillsynsåtgärder göra på förhand planerade inspektioner och utreda var det finns störst behov av att förnya avloppsvattensystem.

Om huset är byggt efter 2004, ligger i ett riskområde nära stranden eller på grundvattenområde, ska fastigheten ha ett bra avloppssystem. Dessutom borde man enligt behov under en stor renoveringen av en gammal byggnad uppdatera det föråldrade systemet för behandling av avloppsvatten. Det är obligatoriskt att ansluta sig till avloppsnätet på kommunens avloppsnäts verksamhetsområde.

Västra Nylands vatten och miljö r.f.:s obundna experter ger Sjundeåbor råd om lagenligheten av avloppsvattensystem i glesbygden och hur den ska uppdateras: Rådgivningsnumret tfn 045 7750 7725.

Vattendragens tillstånd och provtagning?

Det ekologiska statuset i Sjundeå ås vattendrag är huvudsakligen tillfredsställande eller försvarligt. Prov på vattendrag tas på flera ställen: från januari till oktober huvudsakligen där vattnet strömmar och mer sällan under senvintern, sommaren och sensommaren vid observationsplatser i insjöar. På Pickalavikens observationsplatser tas prov från senvintern (februari-mars) till sensommaren (augusti-september). Under vegetationsperioden togs också blandprov.

Från och med år 2017 har gemensamma observationer om Sjundeå ås vattendrag och Pickalaviken rapporterats i en gemensam årsrapport, vilken ger en god helhetsbild av punktbelastningens påverkan och områdets allmänna läge. Den senaste rapport om den gemensamma observationen, andra rapporter om Sjundeås vattenområden och upprustningsplaner finns på Västra Nylands vatten och miljö r.f.:s webbplats:

Brytningsverksamhet

Det aktuella miljö- och marktäktstillståndet för stenbrottet och krossverket i Kaffelandet diskuterades och gjorde personer bekymrade på evenemanget. Ansökan om ett stenbrott i Kaffelandet bereds för närvarande av myndigheterna inom miljövården och miljö- och byggnadsnämnden fattar det slutliga beslutet i år. Inom miljövården väntar man nu på preciseringar av tillståndsansökan från verksamhetsutövaren. Behandlingen av ansökan har förlängts på grund av personalförändringar inom miljöskyddet, väntan på tilläggsutredningar och delvis på grund av att ansökan måste helt utlysas på nytt. Målet är att nämnden kan avgöra ärendet så fort som möjligt.

Respons av kommuninvånare

Det är önskvärt att respons till kommunen och felanmälan lämnas in på den gemensamma responstjänsten. Responstjänsten finns på kommunens webbplats uppe i höger bakom denna länk:

Genom responstjänsten antecknas responsen och man kan följa upp den. Arkivering är viktigt för att säkerställa att data inte försvinner. För tillfället är byggnadstillsynen den enda som använder elektronisk arkivering.

Vilka svårigheter ser ni i tillsynen?

Det finns mycket tillsynsarbete och resurserna är små, därför måste man tyvärr prioritera arbetet. Det betyder att det som är viktigt för miljön prioriteras framför de saker som har en mindre påverkan. Ärenden som har varit svåra att utreda från fall till fall har bland annat varit tillsyn av gödselutsläpp från stallar. Dåligt skött gödselhantering belastar vattendrag då höga halter av näringsämnen i gödsel rinner ut i redan frodiga vattendrag. Man behöver inte separat rapportera stallen till miljöskyddet, vilket gör det svårare att rikta tillsynsarbetet. I fjol genomfördes en kartläggning för att se var djurstall finns för att i framtiden kunna utföra övervakningsarbete planmässigt.

Bildningsavdelningens välfärdstjänster presenterar sig:

På plats var bildningsdirektören Eero Kling, välfärdschefen Paula Kivekäs, välfärdskoordinatorn Maija Sivonen och välfärdshandledaren Satu Lindberg som har varit med en dryg månad. Satu Lindberg arbetar på viss tid till slutet av året. Till hennes arbetsuppgifter hör att erbjuda motionsrådgivning.

Som en inledning nämndes att välbefinnande inte bara är begränsat till fysiskt välbefinnande, utan även till mentalt välbefinnande. Välbefinnande är både välfärdsområdets och kommunens uppgift. Ett större evenemang, en kampanj eller motsvarande genomförs i samarbetet med andra aktörer såsom med kommunikationskoordinatorn.

I början ville man ge kommunen positiv respons och lyfta på hatten för att ha diskuterat och nått samförstånd med beslutsfattarna om kommunens och välfärdsområdets ansvarsområden. Hobbymöjligheterna ses som viktiga, liksom oro för olyckor som hos äldre orsakas av ett dåligt balanssinne.

Dessa ärenden diskuterades:

Hur ser relationen mellan välfärdshandledaren och lokala aktörer ut?

Avsikten är att välfärdshandledaren fyller luckor som privata aktörer inte svarar för. Målgruppen är seniorer. Målet är att ordna individuella möten, dit man antingen går på egen hand eller via en fysioterapeut. Satu kan sedan på sin mottagning hänvisa kunderna till den rätta aktören.

Välfärdshandledaren besöker också gym och idrottsutrymmen för att ge tips på hur man använder en viss utrustning eller vilken typ av övning som är lämplig för den kroppsdel som man rehabiliterar. På bassängavdelningen finns ett Hydrohex-system, vilket säkert intresserar många men vet inte hur man använder den. I även dessa situationer skulle Satu ge råd och ställa in rätt inställningar för kunderna.

Som ett tillägg till den oro som togs upp i inledningen om att balansen försvagas bland äldre kommenterades att risken för fall bland den äldre befolkningen har uppmärksammats och avsikten är att ordna riktade smågrupper med fokus på balans- och koordinationsträning. Små grupper understöds med möjligheten till individuell handledning. I de små grupperna skulle man träna balans och muskelstyrka, vilket ger individen komplettering och mod att gå till privata idrottstjänster.

Avgiftsbelagda simhallsbesök

Till bildningsdirektören Eero Kling uttrycktes det oro över att äldre i Sjundeå måste betala för simning, medan de i Ingå och Kyrkslätt kan simma gratis. Detta har lindrats på senaste tiden och förhoppningsvis kommer det att fattas ytterligare lindrande beslut i framtiden. Anledningen till det nuvarande arrangemanget är brist på pengar, men saker förs så småningom framåt. Att organisera motionslektioner på både finska och svenska ses som viktigt. Det påpekades också att det inte räcker att enbart satsa på fysisk motion, eftersom det finns människor som inte kan delta.

Under hela året har proceduren för motionsrådgivning riktat sig till äldre och man strävar efter att utvidga den även till andra grupper. För tillfället ordnas det seniorträff i Fanjunkars en gång i månaden men de kan ordnas oftare vid behov. Man kunde förhandla med mötesplatsverksamheten om möjligheten att samarbeta med seniorverksamheten. Så når man ensamma seniorer som inte är beredda att delta i motionsgrupper. Dessutom är avsikten att också diskutera andra hälsoaspekter, såsom sömn och kost.

Idrottsprojekt

Syftet med idrottsprojekten är att sjundeåborna skulle börja motionera självständigt. Det finns goda erfarenheter av projektet Stå på egna ben som förverkligades under 2020–2021. Målet med projektet var att få de som rör på sig lite och riskgrupper att aktivera sig, och så har man kunnat öka sjundeåbornas medvetenhet om hur man tar hand om sig själv. I år kommer man också att satsa på personer som inte håller på med motion och försöka mångsidiggöra kännedomen så att informationen inte bara finns på nätet. Förslaget var ett traditionellt invånarmeddelande.

Äldrerådgivning

Det finns inte konkret erfarenhet av äldrerådgivning i Sjundeå men tanken anses vara bra. Serviceproduktionen och -handledningen för äldre har ändå kunnat centraliseras så att det finns ett litet team som har koll över situationen med tjänsterna för äldre. Innan detta har en omfattande förfrågan gjorts om vad välfärdssektorn erbjuder, så att Satu har en så heltäckande bild som möjligt av vart man kan hänvisa kunder.

Kommentarer: Realiteten är att vårdhemmen är dyra och det finns ett begränsat antal platser. Det finns många faktorer som gör att äldre hellre vill vara hemma än på ett vårdhem, men någon måste ändå ta ansvar för dem. Det är därför bedömningen av fysisk-motorisk funktionsförmåga anses vara viktig, så att till exempel hemvården är medveten om vad de ska göra. Dessutom är de som kan delta i t.ex. seniorträffarna bättre informerade om de tjänster som erbjuds än de som inte kan delta.

Som svar fick kommentarerna medgivande. Att stöda människor att bo hemma har varit en stor del av regeringsprogrammet sedan början. Inom fysioterapin satsar man på hemrehabilitering vilket inte tidigare har gjorts. Gränsen mellan välfärdsområdets och kommunens uppgifter är dock vacklande. För dem som befinner sig däremellan måste man komma ihåg hela bygemenskapens roll, så att till exempel en granne vid behov kan göra en orosanmälan med låg tröskel.

Fotbollsplaner

Skicket på fotbollsplanerna i Sjundeå väcker oro hos både vuxna och barn. I Sjundeå var det fortfarande inte möjligt att spela i mitten av mars. Det finns fortfarande snö på planen i Pickala, och det går inte att ploga den med traktor. Planen har samlats ihop av konstgräs som ett lapptäcke, och det finns inga limfogar. Om planen plogas med traktor rivs planen sönder. Även efter att snön har smält tjälar marken i 1–2 veckor innan matcherna kan börja. Det behövs hjälp för att renovera planen i Pickala, eftersom föräldrarnas och företagens pengar inte räcker till för tillfället. Situationen är så akut att planen kanske inte är spelduglig ens på sommaren.

Det finns också problem på centrumplanen som är av riktigt gräs. Gräset är i dåligt skick och kan inte ens användas på skolans idrottslektioner. Herrarnas seriematch inhiberades på grund av planens dåliga skick. Förra sommaren räckte vattnet inte för att vattna gräset och ingen verkar ta hand om planen, bland annat hade man inte gödslat den förra året. Situationen på centrumplanen kompliceras också av det eventuella bygget av en kastbur för slägga i närheten av planen. Friidrott är en viktig del av skolans gymnastiklektioner och ger eleverna möjlighet att bekanta sig med olika idrottsgrenar.

Kommentar: motsatsförhållande av idrottsgrenar är ett konstigt och ofruktbart sätt att arbeta. Man bråkar om turer istället för att ha en gemensam timme. Önskan är att klubbarna och föreningarna skulle förhandla om samarbete, eftersom detta arbete görs för sjundeåbornas hälsa. Detsamma gäller för planerna. Det ska inte kännas som att man tar från någon, utan som att man samarbetar för allas bästa.

SH-centret

Till slut nämndes kort SH-centrets framtid i Sjundeå. Ett lokalt hälsocenter har föreslagits till Sjundeå men ännu har inget utlåtande inkommit. Förhandlingarna pågår.

Kommunutvecklingsdirektör Jytta Poijärvi-Miikkulainen och markanvändningschef Teija Liuska-Eloranta

Kommunutvecklingsdirektör Jytta Poijärvi-Miikkulainen och markanvändningschef Teija Liuska-Eloranta presenterade sig. Markanvändningen har delvis överförts från tekniska avdelningen till kommunutvecklingen.

Kommunutvecklingsavdelningen svarar för ärenden gällande markanvändning, planläggning, boende, trafik och kommunens livskraft. På avdelningen bereds också strategiska linjedragningar gällande kommunens utveckling. För tillfället bereds bl.a. kommunens markpolitiska program, livskraftsprogram och plan för lätt trafik. Kommunutvecklingsavdelningen samarbetar tätt med tekniska avdelningen.

Hittills har Sjundeå inte haft en tydlig strategisk linje gällande utveckling. Avsikten är att göra kommunen synligare och locka nya invånare och företag. Sjundeå har stor potential, området är vackert, fridfullt och tryggt men det ligger nära till tjänsterna: ca 20 min till Lojo och Kyrkslätt, ca 30 min till Esbo.

Kollektivtrafik

Kollektivtrafiken är en utmaning i Sjundeå. Det behövs ofta två bilar i familjen för arbetsresorna, även om man i princip kan åka tåg till Helsingfors under tjänstetiderna. Det finns för få tågturer och man kan inte räkna arbetsresorna helt med dem.

Man planerar att förlänga stationsperrongen i Sjundeå och då kunde exempelvis VR:s tåg utanför rusningstiderna stanna i Sjundeå. Ett övernattningsspår planeras också i järnvägens detaljplan, vilket skulle göra det möjligt för tåget att övernatta i Sjundeå i slutet av turen, istället för att köra det tomt tillbaka.

Tågturer önskas även på veckosluten till Helsingfors, det har kommit mycket respons om detta. En utmaning är att även Kyrkslätt och Esbo borde betala för de nya tågturerna, men de har redan tillräckligt med tågturer. Man försöker ändå få flera tågturer till Sjundeå. Målet är en tågtur i timmen under 2030-talet men detta beror också på statens ekonomiska situation.

Man fick bra respons om bussturerna. Till exempel från Näsby kommer man med buss till seniorgympan. Man känner bussrutterna men det önskas ytterligare information om hållplatserna. Hoppas den positiva utvecklingen gällande bussarna fortsätter.

Ett problem har varit oklarhet beträffande bussarnas avgångsplatser. Sjundeå borde ha ett tydligare resecenter. Nu avgår bussarna från olika platser i kommuncentrumet, och det är svårt att veta varifrån bussen avgår. Det har bl.a. varit svårt att hitta bussarna som kör till simhallen. I resecentret kunde man också koncentrera tjänster.

Det önskas bättre information om bussarna: Många visste inte att det går en buss från Sjundeå med en bytesförbindelse till bussen Ingå-Kampen som kör längs sv51. Bussen från Ingå är inte HRT:s, så man måste köpa en separat biljett. Information och anvisningar önskas om detta till exempel på kommunens webbsida. Det är också utmanande för äldre att hitta information på nätet och i appar, så invånarna önskar att kollektivtrafikens tidtabeller också skulle skickas hem.

Utveckling av kommuncentrumet

Centrumets planstomme, vision om en urban by: inga höga punkthus, husen inte högre än träden, kvartersgård, bostadshus i Townhouse-stilen, kommuncentrumliknande. De som flyttar till höghus i Sjundeå önskar sig utrymme, en liten gård och en kvartersgård. Byggnaderna i centrumets planstomme avviker från byggnaderna i planen Campus II.

Man har inte varit så nöjda med planen Campus II. I bakgrunden av dess planering ligger en pilot inom träbyggnad. Utmanande är också att man med begränsade resurser använder konsulter som kan ta intryck av större städer, vilket inte skulle passa i Sjundeå. Det är viktigt att hålla Sjundeå egenartat, och nu finns det en möjlighet att bygga ett lite annorlunda, mer egenartat centrum.

Livskraft och attraktionsfaktorer

Enligt dem som har flyttat till Sjundeå är dessa kommunens attraktionsfaktorer: förmånliga tomtpriser, egen trädgård, gleshet, landskap, utrymme runt omkring, säkerhet, lätt skolväg, gott om hobbymöjligheter för barn i centrum, järnväg och kvalitativ småbarnspedagogik. Kommunen anser att det nya campuset är en attraktionsfaktor.

Invånarna har uttryckt oro över undervisningsutrymmen på campus. Nu är campuset för trångt i förhållande till elevantalet, och även aulor används som klassrummen fast de inte tillämpar sig för det. Kommentar: denna respons har inte nått beslutsfattarna. Prognosen i Sjundeå är att barnantalet minskar, och utrymmena på campus baserar sig på detta. Hur räcker undervisningsutrymmen till om man vill locka mera invånare och barnfamiljer till Sjundeå?

Men målet är en stark befolkningstillväxt och flyttning till Sjundeå. Man borde i första hand förbereda sig på detta när det gäller tjänsternas tillräcklighet. Utöver kommuncentrumet väntar man på en flyttrörelse till södra Sjundeå. Man bör överväga vilka är Sjundeås styrkor då alla kommuner i Finland tävlar om samma invånare. Närheten till huvudstadsregionen och järnvägen är väldigt viktiga, tågturer som möjliggör arbetsresor borde finnas flera.

Man borde förbättra kommunens marknadsföring. Just nu känns det att vi har en riktigt vacker och lugn kommun, där det är bra att leva, men det är en väl bevarad hemlighet. Det är alltså inte många som känner till Sjundeå, och den blandas ofta med Sibbo. I framtiden kommer mycket uppmärksamhet och arbete att läggas på marknadsföringen av kommunen. En artikelserie om hem i Sjundeå kommer att publiceras i en stor inredningstidning. Man letar nya sätt att påverka och få framåt det positiva. Ur kommuninvånarnas synvinkel får de negativa sakerna för mycket synlighet, man borde berätta mer om utvecklingen och det positiva.

Det diskuterades också att kommunen borde satsa på att locka företag och på tomtförsäljning. Företagen skapar arbetsplatser och skatteinkomster. Endast en potentiell företagstomt i Sunnanvik ägs av kommunen, och det är en utmaning. Kommunen träffar ändå markägare regelbundet. I framtiden kunde funktionssättet med företagstomter vara följande: tomten hyrs först ut till företaget och när byggnadsplikten är uppfylld kan den säljas. I Käla finns också potentiella företagsområden.

För att kunna locka nya företag till Sjundeå behöver man mera invånare. Man väntar också på en ny anslutningslösning till Sv 51. Kommuninvånarna önskar i synnerhet en annan matbutik i kommunen. De som har bott länge i Sjundeå och känner till områdets historia, oroar sig över att många restauranger och kaféer har tvingats stänga, de har inte klarat sig länge. Är Sjundeå centrum tillräckligt livskraftig för nya företag? Tidigare har man också bromsat upp utvecklingen och det har funnits förändringsmotstånd vilket inte är till kommunens fördel. Nu vill man starkt utveckla kommunen, vilket är positivt. Man ser att Sjundeå har en stor potential.

Chef för småbarnspedagogik Mari Mikonaho-Ratia och välfärdschef Paula Kivekäs 

Småbarnspedagogiken i Sjundeå har en bra personalsituation. Vi har utbildade och kvalificerat förskolelärare och barnskötare på daghem och förskolor. I de passligt stora daghemmen finns en gemenskap. Alla pedagoger känner till alla husets barn och vårdnadshavare. Serviceområdets socionomer – välfärdspedagoger gör lågtröskelpedagogiskt samarbete på dagis med barngrupper och familjer.  

I Sjundeå används utomhuspedagogik. Vi har naturen nära och den anses också vara viktig i småbarnsfostran. Särskilt inom familjedagvården är utomhuspedagogiken starkt närvarande i vardagen. 

På kommunens hemsida kan du hitta en lista över öppna platsaktiviteter för barnfamiljer, där du kan hitta klubbar för barn och familjer anordnade av MLL och församlingen.  

En deltagare berättar att hen tycker att nivån på dagvården fantastisk och överraskade familjen positivt, den är kommunens stjärna. På dagis har de alltid haft samma bekanta ansikten, bara i höstas har det varit utbyte. Den utmärkta småbarnspedagogiken är åtminstone för den här familjen en hållkraft. Nätverk som stödjer föräldrarnas vardag byggs genom dagis, när syskonpar och grupper leker tillsammans på gården.  

Småbarnspedagogiken som kommuns styrka skulle också kunna utnyttjas i marknadsföringen av Sjundeå. Fast då kan det snabbt behövas fler grupper.  

Förskolorna har en egen Instagram, genom vilken du kan kika in i vår vardag. Syftet är att ge en bild av vad som händer i förskolan och det tvååriga förskoleförsöket, men också att lära barn om tryggt och respektfullt beteende på sociala medier. Meningen är att diskutera med barnen om vilka bilder som ska delas, vad som kan och vad man vill publicera, om bilden är positiv, om någon kan bli sårad av den och hur det känns om någon lägger upp bilden utan tillåtelse.  

MLL:s tjänster är bekanta för deltagarna, familjekaféerna är viktiga. Lokalerna håller på att förfalla, vi hoppas att kommunen agerar proaktivt och förstår vikten av att stödja den tredje sektorn. Här skulle till exempel biblioteket kunna vara en partner. I nuläget ligger mycket ansvar på en person i MLL:s verksamhet.  

Den bullriga, uttröttande miljön på förskolorna bekymrar. Skulle förskolegrupperna kunna flyttas till dagis? Samarbetet mellan förskolorna och skolorna har varit bra, åtminstone tidigare. Oro för fastigheten, inte bara för utrymmesbristen, utan också för att inte ha en egen gård.  

Svar: I princip skulle förskoleundervisning kunna hållas även på dagis, men kommunen har beslutat att förskoleundervisning anordnas i anslutning till skolorna. Syftet är att skapa en smidig övergång från förskola till grundskola. Samarbetet mellan förskola och grundutbildning sänker tröskeln för övergången till skolan. På utbildningscampus kan vi nu alla vara under samma tak.  

Kunde det finnas språkbadsundervisning i en tvåspråkig kommun? Det är trevligt att sånger och ramsor på svenska har introducerats i de finskspråkiga daghemmen genom språkberikningsprojektet. Lyckligtvis är många hobbyer tvåspråkiga. Skulle det vara möjligt att erbjuda svenska som A1-språk? Kanske beror på elevantal.  

Svar: Inom småbarnsfostran och förskolepedagogik finns sedan flera år ett projekt för utveckling av språkberikande verksamhet med statligt stöd. Personalen har fått utbildning i språkberikad pedagogik och har nu verktyg och kunskap för att implementera det.  

Förskolorna fick genom det nya internationaliseringsprojektet en sverigefinsk vänskola i Stockholm. Barnen har t.ex. sjungit tillsammans på Teams och skickat brev till varandra. Genom projektet får förskolebarn öva på det andra inhemska språket och lära känna barn som bor i Sverige och deras vardag i dagis och skola.  

Tyyskylä daghem har inte kunnat göra lika många bussutflykter som tidigare, och till exempel besök på äldreboendet uteblivit.  

Svar: Kan man kombinera med till exempel fritidsaktiviteter för äldre och ha en gemensam buss? Liksom servicelinjen, kanske i samarbete med biblioteket för att främja besök. Alla är överens om att det skulle vara underbart med vardagliga stunder för barn och äldre, inte bara någon högtid en gång om året. Till exempel pyssla ihop?  

Skulle det vara möjligt att erbjuda andra invånare möjlighet att delta? Åtminstone i samband med temadagar, till exempel Gå ut med den äldre. På bebisdagen i Lojo fick man besöka ett äldreboende med bebisen och musicera tillsammans. Gemenskapen mellan generationerna är viktig för alla parter.  

Programmet som kommunen koordinerade i samband med golfevenemanget i somras var utmärkt och välplanerat. Turisthelgen kunde upprepas, samtidigt som nya invånare introducerades i Sjundeå genom programmet.  

Föreningen Siuntion Olohuones aktivitet är på väg att avta, “slut på krut”. Ingen har tid att organisera det stora återvinningsevenemanget ensam eller ens med ett par. Skulle det vara möjligt att få hjälp av kommunen? Det finns få arbetare i kommunen, men man kan tänka på samarbete mellan olika parter i kommunen. Ett förslag om evenemangsbidrag kommer tas upp i nämnden. Man kan be om hjälp av Maarit Tuomisto, Paula Kivekäs, Aino Mykrä och höra sig för om kommunen kan hjälpa till.  

Sakbytarevenemanget har lockat folk från när och fjärran. Man kunde utnyttja tillfället och samtidigt ordna till exempel Syö Siuntio / Smaka på Sjundeå i samarbete med caféer och restauranger. 

Många Sjundeåbor jobbar utanför kommunen. Vilken typ av verksamhet skulle föra invånarna samman? Mer gemenskap, det skulle öka välmåendet. Här spelar föreningarna en stor roll.  

En kurs i simteknik med instruktör planeras för vuxna. Kommunens resurser räcker till den sortens engångssatsningar för att främja välmående. Projektmedel kan också användas. Just nu planerar välfärdssektorn en årsklocka för evenemang, till exempel i samband med temadagar och -veckor. 

Tf. teknisk direktör Kenneth Flythström, markanvändningschef Teija Liuska-​Eloranta

På bibbakaffet i onsdags diskuterades bl.a. lekparker, trivseln i centrum och Vargsvängens avloppssanering. 

Lekparker: 

Brådskande problem åtgärdas i år, nästa år upprustas lekparkerna. 

Huvudlekparken byggs intill Fanjukars nästa år, om man får pengar till det. Kommunfullmäktige godkänner budgeten för 2024 den 13.11. Placeringen granskas ännu vid närmare planering. 

Brännmalmens lekpark har beställts och börjar byggas i år. Staketet byggs nästa år. 

Lekparken i Lappers har fått sandlåda och gungor som planerats. 

Det kollas ifall kommunen har möjlighet att laga lekparken vid Veturi. 

Vargsvängens avloppssanering: 

Det byggs nu en parkaktig våtmark på åkern intill Sjundeåvägen. Dit leder man områdets dagvatten. 

I princip ska man ansluta sig till dagvattensystemet, eftersom det är lagstadgat. Behovet utvärderas individuellt för fastigheterna. Om man tidigare har lett dagvatnet till avloppet, måste man ansluta sig till nätverket. 

Vägbelysning: 

Underhållet hör antingen till kommunen eller till staten, beroende på vilken väg det är frågan om. På senaste tiden har kommunen underhållit belysningen, och därför har den varit på även dagtid i olika områden. 

Belysningen längs 51:an i Pickala har varit mörk från bron mot Kyrkslätt. Den belysningen sköts av staten. I dessa fall kan man meddela NTM-centralen antingen genom att ringa Vägtrafikantlinjen 0200 2100 eller på nätet på ett kartbotten på palautevayla.fi. 

Förbätringen av Stamväg 51: 

NTM-centralens projekt ska förbättra stamvägen från Munkkulla i Kyrkslätt ända till Ingågränsen. 

Man kan lämna in kommentarer på miljökonsekvensbedömningen till NTM-centralen fram till 14.11. 

Korsningen Sjundeåvägen och Stamväg 51:

Förbättringen av korsningen planeras skillt från förbättrningarna på Stamväg 51. Planerna är så gott som färdiga, men finansieringen fattas. 

Önskemål: 

• Förbättrning av Billskogvägen mellan Fanjunkarsvägen och Brännmalmen. Vägen är nu smal och det finns ingen trottoar, trots tung trafik. 
• Städningen av Tyyskylä daghem är underdimensionerad, och man önskade förbättrning av underhållet av gården. 
• Önskemål om flera eller större roskisar i Störsvik, och flera tömningar. 
• Simbåsets utelampa kontrolleras, och man installerar en skymningsbrytare ifall det behövs. 
• Någon frågade om tidtabellen för asfalteringen av den “gamla delen” av Brännmalmen. Tekniska nämnden bestämmer varje vår vad som ska asfalteras, inom ramarna för budgeten. 
• Man önskade ett övergångsställe på Brännmalmsvägen, där man kommer från Brännmalmsbågen och –kullan. Det lär vara lätt att ordna. 
• Någon bad om tidtabellen för vägbelysningen i Sunnanviks bostasområde. Just nu finns ingen tidtabell, det åtgärdas enligt anslag. 
• Det konstaterades, att vägbelysningen i början av Kyrkovägen och delvis Kummelvägen varit mörka. Kommunen är medveten om problemet och har beställt underhåll. 
• Skötseln av grönområdena i centrum diskuterades. Kommunen kommer att fästa uppmärksamhet vid det då man gör den nya grönområdesplanen i samband med den nya centrumplanen som är under arbete. 

Om du upptäcker brister, får du gärna meddela kommunen genom kommunens responskanal. Så kan fel åtgärdas, och man kan uppdatera underhållsintervall. 

Förvaltningsdirektör Niko Kannisto, livskraftchef Kaisa Kivelä 

På bibbakaffet diskuterades bland annat kommunens dragnings- och hållkraft, alltså hur man lockar nya invånare till Sjundeå och vad som får dem att stanna. Utrymme, välmående, fritid och naturen tillsammans med närheten till metropolen lockar nya invånare. Kommunen arbetar för att det också i framtiden ska finnas en hälsocentral i Sjundeå.

Trivseln i och utvecklingen av centrum kom upp som ett viktigt ämne. Det kom önskemål om att kommuncentrum skulle utvecklas till att vara trevligare, också med tanke på dem som passerar genom Sjundeå.

Kommunens livskraftskvällar är friformsevenemang öppna för alla, och på dem har redan nya samarbetsformer uppstått. Sjundeå företagare anordnar även frukostevenemang för företagare.

Kommunen utvecklar nya lösningar för AN- och företagartjänster, eftersom AN-tjänsterna överförs till kommunerna den 1.1.2025. Kommunen förhandlar om servicesamarbete med grannkommuner.

Bildningsdirektör Eero Kling, biblioteks- och kulturchef Maarit Tuomisto

Bibbakaffe 6.9.2023 På bildningssektorns bibbakaffe den 6.9 pratades det bland annat om skolskjutsarna, skollunchen, Tyyskylä daghems gård och biblioteksbesök, det meröppna biblioteket, kulturevenemang och bokcirklar. 

Bildningsdirektör Eero Kling presenterade utredningen om skolvägar som klassats som farliga. Skolskjutsarna måste ordnas så, att barn inte behöver gå längs farliga vägar eller korsa dem på farliga ställen. Det här leder i vissa fall till långa bussresor. 

Det diskuterades att HRT inte krävt bussar med säkerhetsbälten i upphandlingen. Bussarna är valda enligt antalet passagerarplatser, och en del av dem är ståplatser. Kommunen diskuterar bussarnas säkerhet med HRT, och man vill framför allt ha säkerhetsbälten i minibussarna. Det lönar sig ändå att ge respons också direkt till HRT via deras kundservice. 

Gällande skollunchen oroade matturerna en del föräldrar, då den första matturen är redan kl. 9.45 trots att barnen kan vara hemma först kl. 14.20. Om barn inte är med i eftermiddagsklubben får de inget mellanmål. Det är svårt att påverka matturerna, men Kling har diskuterat saken med rektorn och de funderar ännu på alternativ. Ett lösningsförslag från bibbakaffets deltagare var att de barn som är i den här situationen skulle få gratis mellanmål. 

Många föräldrar önskade också att eleverna i den svenskspråkiga och finskspråkiga skolan skulle träffas under skoldagen. Det skulle falla sig naturligt att träffas över lunchen. Trots att många åker buss tillsammans med barn från båda skolorna, önskade föräldrarna mera interaktion mellan skolorna och språkgrupperna. 

Campusets personal kan köpa mat som blivit över från skollunchen. Trots att det skulle vara fint att erbjuda den här möjligheten till alla kommuninvånare, har man konstaterat att man inte vill släppa in utomstående i matsalen under skoldagen. 

Det kom ett önskemål om att kommunen skulle erbjuda olika paket i eftermiddagsverksamheten, så att avgifterna skulle variera enligt hur många timmar barnet deltar. I uppdelningen borde man ta bussturerna i betraktande. Kling svarade att kommunen är medveten om att eftermiddagsverksamheten är dyr, och att de utreder saken. 

Skolbyggnaden är just nu trång. Prognosen visar ändå på minskande elevantal, och redan under nästa läsår kommer det finnas en finskspråkig förskolegrupp mindre än i år. 

Det framkom att dagisbarnen från Tyyskylä inte har kunnat åka på utflykt efter att man lade till bussturer så, att bussen inte har möjlighet att köra dem till centrum utanför kollektivturerna. De nuvarande bussturerna till Sjundeå centrum passar inte daghemmets tidtabell. Daghemmets budget räcker inte till busstransporter till till exempel biblioteket eller andra utflykter. Kling förmedlar informationen till Mari Mikonaho-Ratia, chef för småbarnspedagogik, så att barnen igen ska kunna besöka biblioteket. 

Det kom önskemål om en stor centrallekpark. Kommunen har gjort en lekparksplan, och just nu lägger man upp en tidtabell för förverkligandet. I planen ingår en centrallekpark. De som är intresserade kan komma och diskutera lekparkerna med tekniska direktören på Tekniskas bibbakaffe den 1.11.2023. 

Man kan bekanta sig med lekparksplanen i tekniska nämndens protokoll och bilagor från deras möte 15.11.2022: 

Många gladde sig åt det nya meröppna biblioteket, men det fanns också orosmoment. Nuförtiden måste man alltid komma ihåg att ta med sig sitt bibliotekskort om man vill komma och läsa tidningar i biblioteket på förmiddagarna. Det kan vara svårt för till exempel någon med minnessjukdom att använda det meröppna biblioteket om man inte kommer ihåg sin pinkod eller hur man loggar in. Det kan leda till färre spontana besök i biblioteket. Biblioteket lovar ändå handleda i hur man använder det meröppna biblioteket. 

Många önskade en bokcirkel för vuxna. Det går bra att ordna i biblioteket, och bibban kan också hjälpa med till exempel att välja böcker. Det har funnits en privat svenskspråkig bokcirkel i Sjundeå redan i 45 år, men det har inte funnits deltagare för en finskspråkig grupp. 

Campusets invigningsfest förra hösten mindes man med värme, framför allt gillade väldigt många Aleksis Kivi-teateruppvisningen. Man önskade mera kultur i socknen, för alla åldrar och på bägge språken. Biblioteks- och kulturkoordinator Aino Mykrä berättade att författargästen Lina Laurent besökte biblioteket veckan innan. Leena Lehtolainen besöker biblioteket på Sjundeådagen, och sjundeåbon, operasångerskan Helena Juntunen kommer att berätta om sin bok senare på hösten. 

Det behövs en anslagstavla i biblioteket, byns gemensamma vardagsrum. Det finns digitala anslagstavlor, infoskärmar, i biblioteket. Dem kan invånare använda för att marknadsföra till exempel evenemang eller hobbyverksamhet. Skicka annonsen i form av en Power Point-sida till adressen kirjasto@siuntio.fi(öppnas i en ny flik).  

Daghemsbarnens föräldrar tackade för möjligheten att gå på “biograf” i campusets auditorium. Kommunen har nu införskaffat en licens som gör att man i fortsättningen kan visa nästan vilka filmer som helst. Sjundeås MLL-förening har också ordnat en filmkväll för barn tillsammans med biblioteket i somras. Nu kommer det komma regelbundna filmvisningar för vuxna, unga och barn. 

Det påpekades att Tyyskylä daghems gård ännu är oskött trots upprepade meddelanden till kommunen. Kommunen har lagt ut underhållet på entreprenad, och tack vare kontakter från invånarna har det blivit tydligt att underhållet av daghemmet inte beaktas ordentligt i kontraktet. Invånarna visste också att berätta att det har varit problem med plogningen och att personalen har suttit fast eftersom vägen inte plogats på många timmar och dagar efter snöfall. Många önskade att Sjundeå skulle anställa egen underhållspersonal. Kling tackade för feedbacken om plogningen, det är bra för kommunen att veta att det tidigare varit problem inför den kommande vintern. 

Man hoppades att ett dagis skulle öppnas igen i Störsvik. Antalet familjer har ökat i området under de senaste åren. En förälder hoppades på ett daghem i den befintliga byggnad som bedömts fungera för dagisverksamhet. Kommunen förbereder just nu en invånarenkät, som kommer att publiceras för kommuninvånarna att fylla i innan jul. En viktig fråga i enkäten är vem som skulle kunna ta sina barn till ett eventuellt daghem i Störsvik. Bibbakaffets deltagare föreslog att Störsviksdagiset skulle presenteras som ett alternativ också för Ingåföräldrar. 

Bildningsdirektör Kling fick en fråga om vad han är mest nöjd med i AKK-skolan, och vad man kunde utveckla. Utvecklandet av skolan är rektorns uppgift. Kling är nöjd med att det mångåriga projektet att få gemensamma utvärderingskriterier för årskurserna 1–5 i båda skolorna nu är i mål. Tonåringar är tonåringar och barn är barn så det finns alltid utmaningar, men man tar tag i dem. I Sjundeå är klasserna också relativt små, vilket är en fin sak. Föräldrarnas utvecklingsförslag behandlas, fast processerna kan vara långa. Just nu väntar man på en eventuell ny läroplan, innan man börjar utveckla undervisningen i någon viss riktning. En kommande utmaning är att en del av undervisningspersonalen är anställd med projektpengar, som tar slut 2024. 

Friidrottsplanens gräsplan har varit i användningsförbud i samband med att gräsmattan förnyats. Skolorna och de minsta barnen har ändå fått använda den, trots att det varit förbjudet för vuxna och lag. Kommunens tekniska avdelning informerar om planens användningsförbud, och man kan fråga dem om det. Skulle en konstgräsplan vara mera praktisk? Det måste utredas innan planen förnyas nästa gång. SIF sköter just nu planen. 

Det nya campuset har fört samman olika aktörer, och det senaste året har handlat om att sköta praktiska saker, som utrymmesanvändning och säkerhetsärenden. Under vintern kommer man skapa en vision för campus, så att man tillsammans med alla aktörer kan utveckla campuset i samma riktning. 

Vid skadegörelse gör SRV en brottsanmälan och för ärendet vidare. Man kan anmäla om söndriga träningsredskap till biblioteks- och kulturchef Maarit Tuomisto maarit.tuomisto@siuntio.fi. För tillfället är innebandymålen trasiga. Välfärdschef Paula Kivekäs, som kan införskaffa nya, kommer att meddelas om saken. 

Det kommer att hållas flera bibbakaffen under hösten. Vi hoppas kunna arrangera bibbakaffen även under våren, då som eftermiddagskaffe så att så många som möjligt kan delta.

Vårvintern 2023 ordnade vi utbildningar och verkstäder för unga och tjänsteinnehavare om delaktighet tillsammans med Kompetenscentret för ungas delaktighet. Kursserien gav unga värdefull erfarenhet av deltagande, och erbjöd kommunens tjänsteinnehavare och beslutsfattare verktyg för att involvera invånarna i beslutsprocessen. Under utvecklingsprocessen föddes en idé om att beslutsfattare kunde nå unga genom att besöka ungdomslokalen Walkers. Konseptet kommer vidareutvecklas under hösten 2023 tillsammans med ungdomstjänsterna, Kompetenscentret för ungas delaktighet samt Stationens barn. 

Vi ordnade invånarkvällen Med och påverka den 2.3.2023. Där fick invånare lära sig mera om beslutsprocessen, och visionera framtidens Sjundeå. 

Den 13.3.2023 hade biblioteket en valdiskussion i campusets auditorium. Kandidater från alla riksdagspartier deltog i panelen, och evenemanget streamades på kommunens facebook-sida. 

Under förhandsröstningen kunde också familjens yngsta rösta, i bibliotekets mjukisval. Förskoleelever och de yngsta eleverna i Aleksis Kiven koulu och Sjundeå svenska skola röstade också med sina grupper. 

Biblioteket och delaktighetsprojektet utmanade kommuninvånarna att läsa fyra böcker med något samhällstema under sommaren. Vi lottade ut Helle-ämbare med Sjundeå-produkter bland deltagarna. 

Lågstadiernas årskurser 5 och 6 får under hösten delta i tematimmarna Titta, vi påverkar! På tematimmarna får eleverna bekanta sig med demokrati och deltagande ur många olika vinklar, och får också träffa kommunens beslutsfattare.