Sjun­deå å

Sjun­deå å är ett av södra Fin­lands mest sär­skild vat­ten­drag och får sin bör­jan i Enäjär­vi i Vich­tis, var­i­från vat­ten­dra­get rin­ner via Pic­ka­la å till Ös­ter­sjön. Ån har be­va­rats så gott som i na­tur­ligt till­stånd och dess unik­het fram­hävs av det havs­ö­rings­be­stånd som sti­ger upp i ån. Dess­utom finns längs ån den i Fin­land säll­syn­ta kungs­fis­ka­ren och den lek­ful­la ut­tern med små siff­ror.

Sjun­deå ås av­rin­nings­om­rå­de är spräck­ligt med små sjöar, små bäc­kar med rask ström, leråk­rar med liten yta och bran­ta klipp­väg­gar. Det unika av­rin­nings­om­rå­det som Sjun­deå å är bil­dar ett na­tio­nellt vär­de­fullt land­skaps­om­rå­de.

Sjun­deås na­tur­land­skap kan för­stås bätt­re då man klätt­rar upp på ett back­krön för att från tall­sko­gen se på det åker­land­skap som öpp­nar sig, och fö­re­stäl­la sig hav i stäl­let. För 3 000 år sedan var Sjun­deå skär­gård och havet täck­te de nu­va­ran­de öppna åk­rar­na. Brons­ål­derns män­ni­skor be­grav­de sina döda på skär­går­dens tall­kob­bar vid vatt­net och man hit­tar fort­fa­ran­de grav­rö­sen från brons­ål­dern på Sjun­deås om­rå­de.

I och med land­höj­ning­en har havs­ran­den där­ef­ter dra­git sig till­ba­ka till nu­va­ran­de läge. Havet läm­na­de efter sig stora ler­fält samt väst­ra Ny­lands ota­li­ga bäc­kar och sjöar.

Den mak­ligt ström­man­de Sjun­deå å har under hund­ra­tals år ver­kat som en vik­tig färdrutt.  det var inte en hän­del­se att Sjun­deås me­del­ti­da sten­kyr­ka, och kyrk­byn som upp­stod runt den bygg­des i kors­ning­en av Sjun­deå å och Kyrkån.

Ler­mar­ker­na bygg­des ut kring tusen år sedan till de åker­fält som Sjun­deås land­skap nu är känt för. De bör­di­ga åk­rar­na krä­ver dock sitt: för att man från åk­rar­na skul­le få bort över­flö­digt vat­ten ren­sa­des många bäc­kar och diken raka i Sjun­deå, vil­ket gjor­de att de ler­mar­ker och raka djupa diken som vatt­net har svårt att ta sig ige­nom blev ut­satt för över­sväm­ning. Över­sväm­ning­ar­na å sin sida sköl­jer nä­rings­äm­nen och löst ma­te­ri­al till Sjun­deå å och Ös­ter­sjön, och kon­se­kven­sen är att vat­ten­dra­gen eu­tro­fie­ras och det lösa ma­te­ri­a­let bloc­ke­rar oer­sätt­li­ga lek­plat­ser för havs­ö­ring­en.

Täck­dik­ning­en som blev po­pu­lär efter kri­gen har för sin del mins­kat ytrin­ning­en på åk­rar­na och på så sätt mins­kat att nä­ring­ar sköljs ned i vat­ten­drag.

Sjun­deå å ström­mar genom vida ler­ter­ras­ser och är så­le­des na­tur­ligt en lergrum­lig å. Sjun­deå å är dock inte i per­fekt skick.

Sjö­ar­na längs ån väx­lar mel­lan bra och då­ligt eko­lo­giskt skick. En del av av­rin­nings­om­rå­dets sjöar är då­ligt eu­tro­fi­e­ra­de och det syns även i Sjun­deå å. Till sitt eko­lo­gis­ka skick har ån dock hål­lits som nöj­ak­tig.

Väst­ra Ny­lands vat­ten och miljö r.f. (LUVY), WWF Suomi och Vård­för­e­ning för ström­vat­ten r.f. har till­sam­mans med Sjun­deås kom­mu­nin­vå­na­re längs ån byggt ota­li­ga vår­mar­ker och tvåstegs­di­ken för att hålla nä­rings­äm­nen och fast ma­te­ri­al borta från ån och Ös­ter­sjön.

Havs­ö­ring­ens för­ök­nings­möj­lig­he­ter har höjts med ota­li­ga re­pa­ra­tio­ner av ström­vat­ten, som att riva hin­der för att stiga upp­ströms och genom att skyff­la nya lek­plat­ser. 

Kom­mu­nin­vå­nar­nas vil­lig­het att skyd­da Sjun­deå å är en oer­sätt­lig re­surs för att skyd­da ån. Sjun­deå kom­mun har fi­nan­si­e­rat re­pa­ra­tions­pro­jekt och byggt en egen våt­mark som sam­lar och sak­tar ner dag­vat­ten för att na­tur­ligt ren­gö­ra dag­vat­ten.

Sjun­deå å 2030

Väst­ra Ny­lands vat­ten och miljö r.f. (LUVY) har ut­ar­be­tat en vat­ten­drags­vi­sion om att höja Sjun­deå ås skick till ett bra eko­lo­giskt skick. Vi­sio­nen har god­känts och un­der­teck­nats av alla kom­mu­ner i av­rin­nings­om­rå­det och Sjun­deå kom­mun är en vik­tig stöd­ja­re av pro­jek­tet. Pro­jek­tet star­ta­de med ett sex­å­rigt avtal i bör­jan av 2019 och fick 2024 fort­sätt­ning för åren 2025–2030.

Av­sik­ten med pro­jek­tet Sjun­deå å 2030 är att med än­da­måls­en­ligt sam­ar­be­te bland om­rå­dets ak­tö­rer för­bätt­rar man vat­ten­dra­gets skick och främ­jar re­kre­a­tions­an­vänd­ning­en. En följd av de redan slut­för­da åt­gär­der­na är att Sjun­deå ås vat­ten­drag med av­rin­nings­om­rå­den är i ett bra eko­lo­giskt till­stånd, man har tryg­gar öring­ens na­tur­li­ga livscy­kel och vat­ten­dra­gens re­kre­a­tions­möj­lig­he­ter har ut­vid­gats.

Störs­ta delen av vat­ten­drags­om­rå­det hör till Na­tu­ra 2000 om­rå­det. Dess­utom har det även som om­rå­dets enda fö­re­sla­gits att sär­skilt skyd­das en­ligt den av mil­jö­mi­ni­s­te­ri­et till­sat­ta ar­bets­grup­pen för sär­skilt skydd av vat­ten­drag i Ny­land.

Sjun­deå ås vat­ten­drags­om­rå­de hör till Kym­me­ne älvs-​Finska vi­kens vat­ten­för­valt­nings­om­rå­de och du hit­tar mer in­for­ma­tion om det på Mil­jö­för­valt­ning­ens webb­si­dor.

Den lergrum­li­ga ån är till sitt må­en­de i nöj­ak­tigt skick och dess sjö­ars till­stånd va­ri­e­rar från bra till då­ligt. Till Sjun­deå ås vat­ten­drags­om­rå­de hör ut­ö­ver åsträc­kan även flera sjöar, som till ex­em­pel­vis Vich­tis Enäjär­vi och Poik­ki­pu­o­li­ai­nen, Sjun­deås Björn­träsk, Tjusträsk och Vikträsk samt Kyrkslätts Bakträsk, He­pa­ri och Pe­täjär­vi.

Sjun­deå å er­bju­der kom­mu­nin­vå­nar­na ett fint fri­lufts­mål. Ån kan lätt padd­las och bland padd­la­re känns Sjun­deå å igen som Fin­lands Ama­zo­nas. Där­till har man i Sjun­deå kom­mun­cent­rum grun­dat Åpar­ken som är i fritt re­kre­a­tions­bruk för kom­mu­nin­vå­nar­na.

Att be­kan­ta sig med Sjun­deå å hör till Sjun­deås båda sko­lors, Sjun­deå svens­ka sko­las och Alek­sis Kiven kou­lus mil­jö­lä­ra för låg­sta­di­et.