Åter­vin­ning hej­dar kli­mat­för­änd­ring­en och minsk­ning­en av bi­o­lo­gisk mång­fald

• 18.3.2025

• Ak­tu­elltBo­en­de och miljö

Bakom kli­mat­för­änd­ring­en och minsk­ning­en av bi­o­lo­gisk mång­fald lig­ger inte bara växt­hus­gas­ut­släp­pen utan även all sorts över­kon­sum­tion av na­tur­re­sur­ser (Sitra 2022).

Detta be­ty­der att man för pla­ne­tens och på så sätt vårt egna väl­må­en­des del inte kon­ti­nu­er­ligt kan ut­nytt­ja ens för­ny­ba­ra na­tur­re­sur­ser till nya pro­duk­ter och tjäns­ter (Sitra 2022).

För nu­va­ran­de eko­no­mi­mo­dell vore ett bätt­re al­ter­na­tiv cir­ku­lär eko­no­mi, där man istäl­let för att pro­du­ce­ra nya varor ut­nytt­jar pro­duk­ter som redan finns och till slut åter­vin­ner ma­te­ri­a­len för nytt bruk. (Sitra 2022.)

Till åter­vin­ning först i slu­tet av en lång livscy­kel

Målet med cir­ku­lär eko­no­mi är att hålla ma­te­ri­al i cir­ku­la­tion så länge som möj­ligt: pro­duk­ten borde i sig själv ha en lång an­vänd­nings­ål­der och man borde kunna re­pa­re­ra den, men då an­vänd­nings­ål­dern kom­mer emot borde man åter­vin­na pro­duk­ten som ma­te­ri­al för en ny pro­dukt istäl­let för att den blir av­fall.

Pro­duk­tens livscy­kel kan för­läng­as genom ser­vice och re­pa­ra­tion samt genom att åter­vin­na pro­duk­ten vi­da­re från sitt ur­sprung­li­ga an­vänd­nings­syf­te. Där­till är tan­ken med cir­ku­lär eko­no­mi att över­gå från att äga pro­duk­ter till att dela, hyra och låna pro­duk­ter och på så sätt be­hö­ver man pro­du­ce­ra färre pro­duk­ter. (Sitra 2022.) Ur kon­su­men­tens syn­vin­kel kunde detta be­ty­da att en sönd­rig te­le­fonskärm re­pa­re­ras eller byts, hela barn­klä­der som bli­vit för små säljs eller do­ne­ras vi­da­re och man hyr bil of­ta­re än man äger.

Att ut­veck­la den cir­ku­lä­ra eko­no­min krä­ver själv­klart sats­ning av fö­re­ta­ga­re och fö­re­tag, men även kon­su­men­ter kan med sin egen verk­sam­het och egna krav främ­ja en ök­ning av cir­ku­lär eko­no­mi.

Åter­vin­ning är be­kant men man gör ändå för lite av det

I hus­hål­lens var­dag­li­ga åt­gär­der syns åter­vin­ning tyd­li­gast i be­hand­ling­en av hus­hålls­av­fall: vi för tomma PET-​flaskor med pant till bu­ti­kens au­to­mat, vi för plast och kar­tong till åter­vin­nings­punk­ter och sam­lar bio­av­fall i ett se­pa­rat kärl för bio­av­fall eller i en kom­post. Be­kan­ta saker för oss är även åter­vin­ning av bat­te­ri­er, el- och elekt­ro­nikskrot (SER-​avfall), åter­vin­ning av av­lag­da tex­tili­er och tjäns­ter för att föra bort gamla hus­hålls­ap­pa­ra­ter och möb­ler då vi köper nytt.

HRM ut­re­der med un­ge­fär tre års mel­lan­rum sam­man­sätt­ning­en av hus­hål­lens blandav­fall i hu­vud­stads­re­gi­o­nen och trots hur van­ligt och be­kant åter­vin­ning är skul­le över 70 % av blandav­fal­let från 2024 ha varit möj­ligt att sor­te­ra och åter­vin­na. En­ligt ut­red­ning­en var ex­em­pel­vis bio­av­fal­lets andel av blandav­fal­let i genom snitt 33,1 % och plas­tens andel i ge­nom­snitt 15,9 %. (HRM 2025)

Trots att HRM:s ut­red­ning gäl­ler hu­vud­stads­re­gi­o­nen ger den en an­ty­dan till hur myc­ket men i hus­hål­len ännu kunde för­bätt­ra då det gäl­ler av­falls­sor­te­ring.

Åter­vinn vid en åter­vin­nings­punkt eller av­falls­sta­tion

I Sjun­deå finns to­talt fem Rinki-​ekopunkter och Eko­punk­ter av­sed­da för av­fall som kan åter­vin­nas. Åter­vin­nings­bart av­fall från hem och stu­gor, såsom pap­per, småme­tall, kar­tong samt plast­för­pack­ning­ar kan läm­nas gra­tis till Eko­punk­ter­na.  (Rosk´n Roll 2025a)

Åter­vin­ning av stora mäng­der av­fall, stora av­fall samt t.ex. träd­gårds­av­fall och far­li­ga ämnen ska dock ske via av­falls­sta­tio­ner­na. Sjun­deå har ingen egen av­falls­sta­tion men Rosk’n Rolls när­mas­te av­falls­sta­tio­ner finns i Ingå och Lojo. (Rosk´n Roll 2025b)

Av­falls­sta­tio­ner­na har sina egna pris­lis­tor och de finns på av­falls­sta­tio­ner­nas webb­si­dor, men många av­fall får man lämna till åter­vin­ning gra­tis. Av­gifts­fri­he­ten för­ut­sät­ter i all­män­het små mäng­der av­fall. Så­dant man kan lämna utan av­gift för åter­vin­ning är i all­män­het bland annat el- och elektro­niskrot, bat­te­ri­er och små ac­ku­mu­la­to­rer samt far­ligt av­fall. (Rosk´n Roll 2025c)

Även skrot­bi­lar kan läm­nas av­gifts­fritt vid Rosk´n Rolls av­falls­sta­tion i Lojo (Rosk´n Roll 2025c) men man kan även be­stäl­la en gra­tis trans­port av skrot­bi­len di­rekt av Ku­usa­ko­ski, som sör­jer för att bilar skro­tas och sam­ti­digt ra­de­rar den ur Transport-​ och kom­mu­ni­ka­tions­ver­ket Tra­fi­coms re­gis­ter (Ku­usa­ko­ski 2025).

Varje ba­nan­skal är vär­de­fullt

Ur den cir­ku­lä­ra eko­no­mins syn­vin­kel är åter­vin­ning­en den sista fasen i pro­duk­tens livscy­kel, och åter­vin­ning som ut­förs kor­rekt nytt­jar både na­tu­ren och oss män­ni­skor.

Ur en te­le­fon som inte går att re­pa­re­ra kan man till ex­em­pel få me­tal­ler som rå­ma­te­ri­al till andra pro­duk­ter och ba­nanska­len kan genom kom­posten åter­vin­nas till ny livs­kraft för plan­te­ring­ar i träd­går­den. Då man inte hela tiden måste gräva efter nya me­tal­ler be­las­tar vi na­tu­ren kring oss mind­re och det kom­po­ste­ra­de ba­nanska­let år sin sida föl­jer ett mer na­tur­ligt krets­lopp för nä­rings­äm­nen som na­tu­ren får nytta av, i stäl­let för att det bränns som blandav­fall.

Det är med andra ord inte sak samma hur vi upp­le­ver och be­hand­lar vårt av­fall. Ser vi det verk­li­gen bara som av­fall eller kunde vi lära oss se av­fall som re­sur­ser bakom pla­ne­tens och mil­jöns och på så sätt män­ni­skans väl­må­en­de?