Förbered dig på störningar och kriser – Räddningsverket berättar om beredskap på bibbakaffet på tisdag
Stormar och till exempel vattenavbrott ställer ibland till det för oss i vardagen. Att förbereda sig på olika slags störningar underlättar vår vardag och förbättrar vår beredskap att möta kriser. Räddningsverket berättar om beredskap på bibliotekskaffet på tisdag 26.11. och Inrikesministeriet har precis publicerat en ny guide i ämnet.
Tisdagens bibbakaffe ordnas i bibliotekets grupprum klockan 9–10.30. Vi får besök av brandschefen Hanna Leinonen och kommunikationschefen Johanna Kojola från Västra Nylands räddningsverk. De berättar om hur vanliga människor kan förbereda sig på störningar och kriser.
Den nya guiden Beredskap för störnings- och krissituationer, som riktar sig till hela befolkningen, finns nu på Suomi.fi. Webbguiden har genomförts av inrikesministeriet tillsammans med Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata och ett omfattande samarbetsnätverk. I guiden hittar du beredskapsanvisningarna på ett och samma ställe.
I Suomi.fi-guiden Beredskap för störnings- och krissituationer behandlas situationer som har omfattande konsekvenser för samhället och gemenskaper.
Situationer som kräver beredskap är till exempel långa el- och vattenavbrott och avbrott i dataförbindelserna, extrema väderfenomen och storolyckor samt långvariga kriser, till exempel en pandemi eller en militär konflikt. Utöver anvisningar innehåller guiden också information om bland annat hybrid- och informationspåverkan, upprätthållande av den egna funktionsförmågan och orken i krissituationer samt om hjälp till andra.
Man kan förbereda sig endast på förhand
Beredskap innebär att förbereda sig inför olika störningar, kriser och undantagsförhållanden. Därför är också beredskapsguiden på Suomi.fi avsedd att läsas på förhand när det inte förekommer störningar i samhället. Egen beredskap och verksamhet påverkar hur bra människor och gemenskaper klarar sig.
Enligt inrikesministeriets befolkningsenkät i september har 58 procent av finländarna ett reservförråd hemma för krissituationer, det vill säga mat, pengar och förnödenheter. Cirka 40 procent av finländarna har däremot inte skaffat ett tillräckligt reservförråd och litar inte heller nödvändigtvis på sina kunskaper i krissituationer.
Cirka hälften av de unga och stadsborna har tagit hand om sin beredskap, medan de som bor på landsbygden har klart bättre beredskap (74 %). Kvinnor har varit bättre på att skaffa reservförråd än män.
Inrikesministeriets räddningsöverdirektör Kimmo Kohvakka säger att beredskap är en medborgarfärdighet i det rådande världsläget. När människor vet hur de ska agera vid störningar, har den samhälleliga resiliensen en god grund.
– Då har människorna också bättre beredskap att hjälpa sin närmaste krets. Myndigheterna kan koncentrera sig på sin egen uppgift, det vill säga att lösa situationen och hjälpa dem som är i störst behov av hjälp, säger Kohvakka i ministeriets meddelande.
Lättare att hitta information
I Suomi.fi-webbtjänsten, som Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata svarar för, får finländarna anvisningar för olika livssituationer. På Suomi.fi finns tjänster och tydliga anvisningar för vars och ens egen situation. Tjänsterna och anvisningarna har utarbetats i samarbete av olika myndigheter, allmännyttiga organisationer och sakkunniga.
Det är lättare för finländarna att hitta information när olika aktörers viktiga information och anvisningar finns i en enda webbguide. Innehållet i anvisningarna ändras inte väsentligt i samband med att beredskapsguiden offentliggörs på Suomi.fi. Guiden innehåller länkar till andra centrala webbinnehåll som gäller beredskapen.
I samband med den finsk-, svensk- och engelskspråkiga webbguiden presenteras huvudpunkterna på finskt och finlandssvenskt teckenspråk. I guiden ingår ett pdf-sammandrag som innehåller grundläggande information om beredskap på 15 olika språk och som kan skrivas ut för eget bruk, för att ge till närstående eller för att användas på serviceställen.
Var och en kan förbereda sig efter förmåga
Var och en har olika utgångspunkter för beredskapen, och därför är det bra att se beredskapen som ett urval av olika metoder. Reservförrådet är grunden för beredskapen, men beredskap innebär också kunskaper och färdigheter att agera när något exceptionellt inträffar. Det är bra att var och en förbereder sig på något sätt enligt egna behov och möjligheter och efter förmåga.
Inrikesministeriets kommunikationsdirektör Eriikka Koistinen säger att tanken om att förbereda sig för kriser kan orsaka ångest och rädsla. Men att gå igenom risker och hot i sina tankar stärker också individens och gemenskapens resurser.
– Det är bra att komma ihåg att osannolika saker kan hända, men beredskap ökar inte sannolikheten för att hoten realiseras. Finland bekämpar hoten tillsammans genom god beredskap, påminner Koistinen.
En sammanfattning av guiden i pappersformat på finska, svenska, engelska, ryska och ukrainska finns att hämta på biblioteket och i kommunhusets entréhall från och med tisdag.