Fanjunkars trädgård får plan med 1800-tals inspiration
Fanjunkars torp får i år en trädgårdsplan som utgår från trädgårdens historia, dess användning under olika årstider och de olika användargruppernas behov. Planutkastet görs av Maria Ilvonen som studerar landskapsarkitektur vid Aalto-universitetet. Hon gör planen som en del av sitt examensarbete.
– Det är intressant att göra diplomarbetet på ett ämne där personhistoria spelar en så viktig roll, i det här fallet Aleksis Kivis och Charlotta Lönnqvits, säger Ilvonen.
I sin kandidatuppsats Miten ihminen kohtasi puun (ungefär Hur människan mötte trädet) undersökte Ilvonen förekomsten av träd i den finska folktraditionen. I det arbetet njöt hon i synnerhet av djupdyka i litteraturen. Diplomarbetet om Fanjunkars trädgård ger henne ytterligare en möjlighet gräva bland böcker och i arkiv. Och förstås sätta sig in i Aleksis Kivis produktion.
Frodig trädgård på gamla bilder
Gamla bilder och dokument visar att det har vuxit bland annat äppelträd, vinbärsbuskar och krusbärsbuskar i Fanjunkars trädgård. På gamla bilder ser trädgården också mycket frodig ut, konstaterar Ilvonen.
– Nu ska vi fundera på vad det skulle kunna finnas på gårdstunet så att Fanjunkars får den gård torpet förtjänar. Trädgården blir säkert inte precis som den var en gång i tiden, men avsikten är att söka inspiration i det förgångna.
Ilvonen är också intresserad av den sociala dimensionen i hur Fanjunkars gårdstun används nu för tiden.
– På en kurs fick jag med mig intresset för att göra ortsbor delaktiga och beakta invånare i olika åldrar och med olika bakgrund. Det har jag säkert nytta av också i det här arbetet, säger Ilvonen.
Sjundeå Sparbanksstifelsen finansierar
Målet är att planen blir klar i slutet av året och sedan är det dags att överväga hur planen kan verkställas. Det är Sparbanksstiftelsen i Sjundeå som finansierar planen. Stiftelsen beslutade om projektet förra året då den firade 30-årsjubileum. Stiftelsen vill öka Sjundeås livskraft.
– Vi vill stöda hembygden, säger stiftelsens ombudsman Mia Bengts.
Sjundeå Sparbanksstiftelse har konstaterat att Fanjunkars torp är fint och välbehållet, men att gårdstunet bara kommit halvvägs. Fanjunkars ligger väldigt centralt och är det första besökare ser när de kommer till Sjundeå, säger Bengts.
– Trädgården skulle kunna ge dagisbarn och skolelever pedagogiska upplevelser och fungera som en grön oas för Sjundeåbor i olika åldrar – ett ställe där man kan slå sig ner på en bänk och njuta av 1800-talsstämning. Den skulle också kunna locka turister, målar Bengts upp.
Hon betonar att trädgårdsplanen är bara är ett första steg. Beslut om verkställande fattas senare. Innan det behövs en överenskommelse med kommunen om underhållet.
Sjundeå kommuns livskraftschef Kaisa Kivelä är glad över projektet.
– Det är finns att Sparbanksstifelsen vill främja Sjundeås livskraft och vi väntar med intresse på hurdan trädgårdsplanen blir. Sjundeå har en fin historia och jag hoppas att den går att uppleva också i Fanjunkars trädgård i framtiden, säger Kivelä.
Aleksis Kivi skrev Sju bröder i Fanjunkars
Nationalförfattaren Aleksis Kivi bodde hos Charlotta Lönnqvist i Fanjunkars torp i Sjundeå åren 1864–1872. Charlotta Lönnqvist gav Kivi ett hem och arbetsro. På Fanjunkars skrev Kivi största delen av sin produktion, bland annat romanen Sju bröder.
Fanjunkars var Sjundby slotts soldattorp, där Lönnqvist stannade efter sina föräldrar Jonas och Maria Lönnqvist. Hennes far hade varit med i krig som fanjunkare i den svenska armén. Därav hade torpet fått benämningen Fanjunkars.
Efter fortsättningskriget blev Fanjunkars innanför Porkkalaområdet som arrenderades till Sovjetunionen. Till området hörde delar av Kyrkslätt, Sjundeå och Ingå. Under arrendetiden rev ryssarna torpet med stengrund.
År 2002 grundades en stiftelse för att återuppbygga Fanjunkars. Det nya Fanjunkars byggdes så likt 1800-talstorpet och stod färdigt 2006. Fanjunkars förvaltas numera av Sjundeå kommun och kan bokas för olika tillställningar.